Den kostade 3,6 miljarder att bygga. En dag i veckan står den tom. De övriga sex dagarna går det ett godståg om dagen.

Haparandabanan är Sveriges modernaste järnväg- men svår att använda.

– Det är signalsystemet ERTMS som ställer till det, säger Kenneth Johansson, vd för Regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM.

Artikelbild

| Kenneth Johansson, vd på Regionala kollektivtrafikmyndigheten.

De enda järnvägssträckor i landet som har det aktuella signalsystemet är Botniabanan, Ådalsbanan och Haparandabanan. Det krävs specialutrustning på de tåg som ska trafikera de här sträckorna.

– Det är dyrt, säger Kenneth Johansson.

Haparandabanan stod klar 2013. Nu har RKM beslutat att starta persontrafik från och med december 2020.

Varför har det dröjt så länge?

– Ja, det är en bra fråga. Det är en process som har tagit tid. Det har tagit mycket ork och kraft att få igång de befintliga linjerna med Norrtåg, säger Kenneth Johansson.

Målet är att det ska bli persontrafik mellan Uleåborg och Luleå.

– Det här är ett omfattande projekt. Det viktigaste är ju peaktiderna, alltså vid sex, sju åtta på morgonen, någon tur på dagen och så på eftermiddagen. För att folk ska kunna ta sig till arbetet, utbildningar och även till Sunderby sjukhus där det finns en bra station. Tidigare har vi skissat på fem- sex dubbelturer per dag i vardera riktningen, säger Kenneth Johansson.

Persontrafiken beräknas kosta 20,6 miljoner kronor årligen, varav regionen bidrar med tio miljoner.

– Nu har vi begärt att staten går in med tio miljoner. Sedan är det upp till den finska sidan att se till att det blir trafik från Uleåborg till Haparanda, säger Kenneth Johansson.

Han betecknar det som en milstolpe i Norrbottens historia.

– Nu ska vi ordna tåg och bygga om dem för att det finns inga som är utrustade för rätt signalsystem. Vi kan tycka att staten borde gå in. Vi är lite av försökskaniner. Det är en ganska fördyrande process.

Green cargo kör ett godståg per dag måndag till lördag på Haparandabanan, bland annat för Billerud Korsnäs fabrik i Karlsborg, dit det går ett stickspår.

– Vi måste ha speciella lok och diesellok, som används för växlingen, säger Sohana Josefsson, kommunikationsdirektör vid Green cargo.

Hon säger också att det är dyrt att bygga om loken för ERTMS- systemet.

– Men vi har kunder i området som vi vill måna om och behålla, säger hon.