I lördags berättade Norrbottens Media om den allvarliga kritik som framförts av rättsläkaren Fredrik Tamsen, tidigare medarbetare vid Rättsmedicinalverket, RMV, mot de medicinska åldersbedömningarna av ensamkommande barn och ungdomar.
Sina synpunkter och uträkningar om osäkerhet i metoden har han tidigare utvecklat i debattinlägg i Läkartidningen.
Dagen efter det att Norrbottens Medias artiklar publicerades, meddelar Barnläkarföreningen på sin hemsida att föreningen har framfört sin oro till RMV och uppmanat myndigheten att snarast utvärdera metoden.
Fram till 2015 var det barnläkarna i Sverige som utförde medicinska åldersbedömningar, som vid den tiden bestod barnläkarundersökning samt av röntgen av tand och handled.
– Läkaren tittade på de olika röntgenundersökningarna, hade träffat personen i fråga och gjorde en sammanvägd bedömning, berättar hon.
Men Migrationsverket tyckte att svaren blev för vaga och ville ha ut röntgensvaren direkt.
– Det ville inte vi. Det berodde på att röntgensvaren kan tolkas som väldigt säkra – men det är de inte, säger Anna Bärtås.
I det läget beslutade regeringen att flytta uppdraget att utföra medicinska åldersbedömningar från barnläkarna till Rättsmedicinalverket.
När Rättsmedicinalverket tog över valde myndigheten att istället för handled och tänder undersöka knäled och tänder.
Då trodde man, enligt den vetenskap som fanns, att knäleden mognade senare än tänderna. Det var också ett tungt vägande skäl till att de valde just undersökning av knäleden. Även Barnläkarföreningen tyckte att metodvalet verkade lovande när det infördes i mars i år.
Men i och med att flera tusen undersökningar nu har genomförts de senaste månaderna, vet man att knäleden inte verkar mogna senare än tänderna, som man trodde förut.
Av 5800 ensamkommande ungdomar som undersökts fram till sista september i år, hade 1 113 moget knä men inte mogen tand.
– Vi har framfört oro över detta till RMV och önskemål om att de snarast utvärderar förfarandet, säger Anna Bärtås.
Hon hänvisar till Socialstyrelsens etiska analys av medicinsk åldersbedömning från maj 2016. Där drar Socialstyrelsen slutsatsen att ”om det råder betydande osäkerhet finns det starka skäl att snarare fria än fälla eftersom det är ett större problem att inte ge någon skydd som har ett större skyddsbehov än att någon med ett mindre skyddsbehov skulle få skydd utan att ha rätt till det”. Även Europarådet har i september kommit med en rapport som ger stöd för samma förhållningssätt, påpekar hon.
Barnläkarföreningen är också kritisk mot att RMV använder två metoder och låter den som talar till den åldersbedömda ungdomens nackdel avgöra. Om tandröntgen tyder på att individen är under 18 år, men knäledsundersökningen tyder på att individen är över 18 år eller vice versa – så bedöms individen som över 18 år. Det räcker alltså med att den ena av undersökningarna tyder på att individen är 18 år för att han eller hon ska bedömas som vuxen.
– Det strider enligt vår uppfattning mot principen om att hellre fria än fälla. Även det har Barnläkarföreningen framfört till RMV, säger Anna Bärtås.
Att bli uppskriven i ålder till 18 år är något som får allvarliga konsekvenser i asylprocessen, eftersom det i den stora majoriteten av fall leder till att den asylsökande får avslag. Men också till att ungdomen får lämna sitt boende och ofta även sin kommun.