Varför gör Luleå kommun översynen av skolstrukturen?
– Dagens skolstruktur är ett arv från en tid då Luleå fortfarande var en mindre stad. För att kunna erbjuda en fortsatt hög kvalitet behöver vi se över innehållet i verksamheten och var våra skolbyggnader ska finnas. Nya bostadsområden och fler barnfamiljer medför behov av nya förskolor och skolor.
Också bristen på behöriga lärare har nämnts?
– Ja, Skolverkets bedömning är att det år 2025 saknas 65 000 lärare i Sverige, samtidigt som få väljer att utbilda sig till lärare. Kommunens skolor påverkas genom att konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare ökar, många lärare kommer också att gå i pension de närmaste åren.
Hur många lärare kommer att saknas i Luleås skolor?
– Det är svårt att svara exakt på frågan. Dels beror det på när våra lärare väljer att gå i pension, om de väljer att stanna kvar längre eller gå i förtid, dels hur vi lyckas nyrekrytera lärare med rätt behörighet och legitimation.
Handlar det om att spara pengar?
– Nej, förändringen handlar inte om att spara pengar men pengarna ska användas där de gör mest nytta. Istället för att använda dem till lokaler vill vi använda pengarna till undervisning. Luleås befolkningsutveckling gör att skolan planerar för uppåt 2 000 fler barn och ungdomar om 10 år. Det innebär behov av fler pedagoger och fler skolor och förskolor.
Kommer skolor att läggas ner?
– Ja, det kan innebära att tio mindre skolor läggs ned under kommande tioårsperiod och att verksamheten flyttas till en skola i närheten. Samtidigt utreder vi möjligheten att bygga tre nya skolor och eventuellt bygga ut befintliga.
I förslaget finns det skolor som kan tyckas inte ha någon annan skola "i närheten" som ni skriver, exempelvis byskolor i Vitå och Klöverträsk. Förklara?
– För Vitåskolans elever är det Råneåskolan som är närmast och för eleverna i Klöverträsk, någon av sörbyskolorna. Vi tittar vi särskilt på elevtransporterna och hur vi kan korta restiderna så mycket som möjligt.
Hur stora skolor kommer det att bli?
– En lämplig storlek på en F-6 skola är exempelvis Furuparkskolan eller Hemängsskolan, som har mellan 350 och 500 elever. Det är skolor som fungerar utmärkt med nöjda lärare, föräldrar och elever. Tallkronanskolan, den nya skolan som byggs på Kronanområdet, är planerad för cirka 500 elever. Beroende på hur man utformar lokalerna går det att skapa en känsla av ”den lilla skolan” även i en större skolenhet.
Hur många högstadieskolor blir det i framtiden?
- Vi har tio i dag. Det kan bli två eller tre färre i framtiden.
Vilka fördelar/nackdelar är det med skolor i storlek upp till 500 elever jämfört med små skolor?
– Förslaget med större skolor är till fördel för attraktiviteten för lärare som vill ha hela tjänster. Ju fler lärare som är på en skola desto fler vuxna blir det kring eleverna och den ökade vuxennärvaron är positiv. På en större skola finns möjlighet till större tillgång till elevhälsa, exempelvis skolsköterska och kurator. Det som kan förloras när skolan är större är känslan av ett mindre socialt sammanhang som finns i små skolor. Samtidigt finns ingen forskning som stöder att det är tryggare för elever i en liten skola.
Blir det större klasser?
– Nej. Antalet elever per klass påverkas inte. Flera parallella klasser ökar däremot utbytet mellan elever och lärare i positiv riktning.
Varför är det lättare att få personal till större skolenheter än till mindre?
– På större skolenheter finns det möjligheter att erbjuda heltidsanställning vilket de flesta lärare vill ha. En förutsättning för det är skolor med tillräckligt stort elevunderlag. Små skolenheter är dessutom mer sårbara vid medarbetares frånvaro.
Vad gör ni om det inte finns legitimerade och behöriga lärare att anställa?
– Då tvingas vi anställa lärare eller förskollärare som saknar legitimation under en begränsad tid, högst ett år i taget, förutsatt att läraren är lämplig att bedriva undervisning.
Vilka konsekvenser får det att en lärare inte är legitimerade eller behöriga?
– De får inte sätta betyg, beslut om betyg måste fattas tillsammans med en legitimerad kollega.
Är det många lärare som pendlar mellan skolor nu? Vilken typ av lärare är det?
– Jag kan inte svara på exakt hur många lärare som idag har tjänster uppdelade på olika skolor. De som har det undervisar ofta i ämnen som är mindre i timplanen, som språkval, slöjd, idrott, bild och musik.
Varför är det bättre att elever får längre till skolan än att lärare får pendla för att komma upp till heltid?
– För att konkurrera om behöriga, legitimerade lärare ska vi erbjuda en god arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor. Det vi gör nu är att försöka planera inför framtiden. Vi är inte inne i den stora krisen nu, den har vi framför oss. Vi måste förändra nu för att klara framtiden, det tar mellan tre och fem år att bygga en ny skola så det går inte att vänta med att planera inför framtiden.
När skolor läggs ner startas många gånger friskolor, är det något ni vägt in?
– Det har vi inte gjort. De friskolor som finns i Luleå har funnits länge och vi vet vilket elevunderlag vi har. Oavsett om det startar friskolor eller inte måste kommunen har resurser att ta hand som alla elever i kommunen.
Hur kan medborgare vara med och ha synpunkter på det fortsatta utredningsarbetet?
– Kommunen kommer att bjuda in till möten på olika områden. Tider och platser meddelas senare.
Har föräldrar verkligen något inflytande för hur det blir?
– Att vilja ha det som det är, är inget alternativ för framtiden, men det finns säkert många som har bra idéer. Ju fler som hjälper till och tänker och är engagerade i förändringen desto bättre. I slutändan är det här ett politiskt beslut.
När kommer besked om vad som händer med respektive skola?
– Förslaget ska beslutas av politikerna i barn- och utbildningsnämnden i februari 2016, därefter i kommunfullmäktige. Därefter vet vi i vilken ordning de olika områdena och skolenheterna påverkas.