– Det här gäller generellt, oavsett partitillhörighet. Man går på gruvnäringens argument om ökad sysselsättning. I själva verket kommer vi att ha fler gruvor än någonsin, med bara en bråkdel av de arbetstillfällen som gruvorna brukade erbjuda. Man satsar på fel häst. Gruvnäringen kommer inte vara personalintensiv, säger Nils Harnesk.
Han hänvisar till hur gruvindustrin utvecklas med ny teknik, samtidigt som gruvbolagen förlägger en allt större del av sin verksamhet i tätorterna, långt från gruvorna. Att många av Norrbottens politiker tar emot nya gruvprojekt med öppna armar beror på traditioner, enligt Nils Harnesk.
– Det har en historisk bakgrund. Basnäringarna, som skog, vatten och gruvor, har sysselsatt många. Man lever kvar i en föreställningsvärld. Och det utnyttjar gruvbolagens lobbygrupper effektivt.
Som exempel lyfter Nils Harnesk fram hur Norrbottens kommuner låter gruvbolagen prospektera i Natura2000-områden.
– Privatpersoner får inte bryta kvistar eller göra upp eld i de skyddade områdena, men gruvbolag får rulla in borriggar och förorena, säger han.
Ytterst är det regeringen som bär ansvaret för regleringen av gruvetableringarna. Nils Harnesk är trött på att norrbottningarna inte säger ifrån.
– Vi har låtit oss bli exploaterade, vi har funnit oss i det.
Men Robert Bernhardsson (S), kommunalrådskandidat i Jokkmokk, ställer sig kritisk till bilden av de naiva politikerna.
– Vi är beroende av att företag etablerar sig i kommunen, generellt sett. Vi har sett genomslaget av Northlands gruvetablering i Pajala. Även och det har varit både med- och motgångar så har det gynnat tillväxten inom flera andra näringar, som handel, service och entreprenad, säger Robert Bernhardsson.
Det argumentet köper inte Nils Harnesk, som tycker att norrbottningarna måste sluta förknippa gruvindustrin med trygghet och långsiktighet. Särskilt irriterad är han på begreppet "tillväxt".
– Det säger ingenting om hur bra vi har det. Hög tillväxt inom några få branscher och bolag är inte lika med välfärd, säger Nils Harnesk.