Luleklättrarna hade kul upp efter väggarna

Klättraren Per Lundberg och jämför idrotten med dans eller gymnastik. När det gå bra infinner sig en känsla av flyt.

Populärt. Det var fullt i Hälsans hus klättersal på lördagen när tävlingen Höstcrimpen avgjordes.

Populärt. Det var fullt i Hälsans hus klättersal på lördagen när tävlingen Höstcrimpen avgjordes.

Foto: Elisabeth Hedman

LULEÅ2015-10-10 16:50

När Luleklättrarna hade sin första klättertävling var det prova på för barn på förmiddagen, på eftermiddagen klättertävling för vuxna.

Per Lundberg, 51, är en av dem som varit med i föreningen längst, har klättrat i trettio år.

– Det är alltid varierande och man gör olika rörelser för olika klätterleder. När man klättrar som bäst får en känsla av flyt i kroppen, säger han.

Per Lundberg tävlar inte under lördagen eftersom han är en av dem som byggt klättringslederna.

Sanna Garney Lestander, 21 har klättrat ett år och henens bästa klättringserfarenheter så långt är när hon deltog i en tävling i Umeå.

– Jag var ju alldeles ny då och blev övertalad att vara med, men det var kul. Man kände att det inte var så allvarligt utan man klättrade bara så gott man kunde. Så träffade man andra klättrare, säger hon.

Sanna Garney Lestander berättar att hon tidigare höll på med truppgymnastik men att man där ofta skadas.

– Så är det inte i klättringen. Det är bara bra för kroppen, bra mental träning, styrketräning och smidighet.

I Luleå har Luleklättrarna cirka 100 medlemmar och har en lokal i under Pontusbadet, men den är för liten. Nu hoppas föreningen att man ska kunna få en bättre lokal för att kunna utöka antalet aktiva och erbjuda klätterkurser för barn och vuxna.

– Idrottsförbundet får förfrågningar om klättermöjligheter och vi ska ha ett möte med dem. Den lokalen vi har är inte lämplig för kursverksamhet. Vi skulle kunna vara 500 medlemmar om vi hade bättre lokal, säger Oskar Norberg Lundmark, ordförande i föreningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om