– En folkomröstning i det här läget skadar demokratin mer än den gynnar den, säger han.
Harnesk, ledamot av fullmäktige och arbetarekommunens styrelse, har läst en forskningsrapport där åtta liknande exempel från andra kommuner studerats (se faktaruta).
– Bland annat visar den att röstdeltagandet är lågt. I en majoritet av fallen under 30 procent. Däremot i de områden som påverkas är det upp till 90 procent. Det är alltså de som berörs som röstar. Det är här som det demokratiska problemet uppstår.
Läs mer: Här är forskningsrapporten
Harnesk menar att lagstiftningen om delaktighet kolliderar med fullmäktiges uppdrag där intressen som lärarnas behov, barnens behov och resursfördelning ska vägas in.
– Uppdraget för politiken är att stärka skolan i hela kommunen för alla medborgare. Då blir det fel om frågan ska avgöras av den minoritet som berörs. Det är i alla fall mina personliga farhågor.
Vill man ändå folkomrösta i skolfrågor bör kraven på röstningen höjas, tycker Harnesk.
– I rapporten lyfter man fram alternativ som att höja andelen av de röstberättigade som krävs för att få till en folkomröstning eller att det exempelvis krävs tio procent i varje valkrets. På så sätt skulle man säkra en bredare förankring. Man kan också tänka sig att anonymisera insamlandet av namn, så att det sker digitalt. Det är starka känslor inblandade i skolfrågor och om en engagerad granne kommer förbi med en lista är det svårt att säga nej.
Han räds inte debatten om partiet gör tummen ned för folkomröstning.
– Klart att det väcker känslor. Men jag tror att de som inte är personligt engagerade i frågan kan förstå motiven. Vi är övertygade om att det här är rätt väg att gå för den kommunala skolan. Däremot måste vi vara självkritiska över processen. Men det finns fortfarande möjligheter att göra medborgarna mer delaktiga. Beslutet sträcker sig över tio år. Vi måste också bli bättre på att ta dialogen och debatten på sociala medier, säger Nils Harnesk.
Harnesk blogg: Folkomröstningar vid skolförändringar
Socialdemokraternas krysskung Gustav Uusihannu, som sitter i landstingsfullmäktige, är däremot för en folkomröstning.
– Jag tycker det är en sund ventil för medborgarna. Att tillåta en folkomröstning visar att vi tar oron och engagemanget på allvar och skulle stärka förtroendet hos folket, säger Uusihannu.