Beowulf minings styrelseordförande Clive Sinclair-Poulton, bolagets tekniske direktör Jan-Ola Larsson samt de två nya styrelseledamöterna Bevan Metcalf och Kurt Budge har träffat bergmästaren Åsa Persson på Bergsstaten på tisdagen.
– Det var ett kort möte som handlade om vad som händer härnäst. Vi har skickat länsstyrelsens yttrande till bolaget och de har tre veckor på sig att komma med ytterligare upplysningar, säger Åsa Persson.
Bolaget har till 24 oktober på sig att yttra sig. Därefter tar det uppskattningsvis två månader för Bergsstaten att handlägga ärendet och komma till beslut.
Hittills har Bergsstaten aldrig valt att gå emot länsstyrelsens yttrande.
– Men det säger ingenting om hur det går i det här fallet, säger Åsa Persson.
Ensamrätt till fyndigheten
Bergsstaten ska i stora drag titta på två saker: malmbevisningen, alltså om fyndigheten har en ekonomisk bärkraft över tid, samt fundera på om de ska hålla med länsstyrelsens yttrande, som avstyrkte en bearbetningskoncession i Kallak norra med hänvisning till de frågetecken som finns kring transportfrågan och därmed påverkan på miljön.
En bearbetningskoncession handlar om att gruvbolaget ansöker om ensamrätten till en fyndighet i upp till 25 år.
Jokkmokk iron mines har använt sig av en australiensisk metod för klassificering av malmen, den så kalllade JORC-metoden. Det är tre olika steg i hur en mineralisering redovisas: antagen, indikerad och bevisad. Fyndigheten i Kallak är på det mellersta steget, indikerad.
Gruvingenjören Stefan Tuoma går dels på de uppgifter som bolaget skickat in, gjord av en extern konsult. Men kollar även malmen själv.
– Jag går också igenom allt och kollar att det är okej, att klassificeringen stämmer och att malmen finns där, säger han.
Vad kan du säga om malmen i fyndigheten i Kallak norra?
– Det är en järnmalmsfyndighet på 140 miljoner ton, vilket är lite mer än Tapulimyren. Den har dessutom högre halter, säger han.
Tre scenarior
Den kända malmreserven i Tapulimyren i Kaunisvaara utanför Pajala är på knappt 100 miljoner ton.
Det finns tre alternativ för utgången kring Jimabs ansökan om bearbetningskoncession. Det ena är att Bergsstaten håller med länsstyrelsen och säger nej, då kan bolaget välja att överklaga till regeringen. Ett annat skulle kunna vara att Bergsstaten går emot länsstyrelsen och skickar ärendet vidare direkt till regeringen för avgörande.
Ett tredje alternativ är att Bergsstaten går på länsstyrelsens linje – men att bolaget väljer att inte gå vidare till regeringen.