Lagändringen träder i kraft den 1 augusti. Då behöver företag och privatpersoner som vill ta fotografier med en drönarkamera inte längre söka tillstånd från länsstyrelsen enligt bestämmelserna i kameraövervakningslagen, trots att en kamera som sitter på en drönare i lagens mening ses som en övervakningskamera.
I stället får de förhålla sig till personuppgiftslagen.
I riksdagsdebatten ifrågasatte Alliansen hur beslutet kommer att påverka den personliga integriteten.
– Det vi saknar i den här propositionen är en djupare analys av betydelsen för den personliga integriteten, sade den norrbottniske riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (M) i debatten, enligt Lantbrukets affärstidning.
Beslutet innebär ändå inte att det är fritt fram för drönarfotografer. Fortfarande krävs andra tillstånd för att få flyga drönare.
Till exempel måste berörda flygplatser lämna tillstånd för att man ska få flyga drönare inom flygplatsens kontrollzon. Även Transportstyrelsen måste säga sitt om man flyger på uppdrag eller tjänar pengar på sin drönarflygning.
Även Lantmäteriet och Sjöfartsverket kan beröras och behöva lämna tillstånd för drönarflygningar, i sådana fall enligt lagen om skydd för geografisk information.
Men för länsstyrelsen innebär beslutet en lättnad. Myndigheten hanterar många drönarärenden och det utgör en stor belastning. Inte minst eftersom alla tillstånd måste kommuniceras till de kommuner där flygningen ska ske.
Myndigheter måste även i fortsättningen behöva söka tillstånd från länsstyrelsen. Det gäller även om myndigheten anlitar en privatperson eller ett företag för att övervaka eller fotografera för myndighetens räkning.