I flera års tid har el- och energiprogrammet på Hjalmar Lundbohmsskolan beställt varor för flera miljoner kronor på ett sätt som bryter mot skolans egna regler. NSD kan avslöja att inköpen sannolikt också strider mot lagen om offentlig upphandling (LOU).
Inköpen utreds efter att en privatperson bett att få se dokumentation om inköpen som borde finnas, men som inte gör det. Privatpersonen ville bland annat ta del av förfrågningsunderlag och avtal mellan Lapplands kommunalförbund (LKF) och Educ utbildning AB – ett företag som sedan slutet av 2011 sålt utrustning till Hjalmar Lundbohmsskolans el- och energiprogram för omkring 2,7 miljoner kronor. En betydande del av pengarna kommer från LKAB.
För denna typ av inköp, så kallade direktupphandlingar, har LKF redan tidigare konstaterat brister. Så när tjänstemän inom förbundet inte kunde plocka fram flera av de handlingar privatpersonen begärt ut blev det uppenbart att inköpen behövde granskas, enligt LKF:s chef Lennart Andersson.
Det som saknas i dokumentationsväg är bland annat prisförfrågningar, inkomna anbud och tilldelningsbeslut. Det här innebär att LKF:s egen inköpspolicy inte följts i flera olika delar. Det går heller inte att se om den som beställt varorna försökt få bra priser på, eller villkor för, det som köpts in. Inköpspolicyn gäller inköp över 3000 kronor och innebär bland annat att kraven på varan eller tjänsten ska nedtecknas, att minst tre olika leverantörer ska tillfrågas och att ett skriftligt tilldelningsbeslut ska sparas. Något upphandlat ramavtal att göra specifika beställningar ifrån till bestämda priser finns inte heller, trots att man köpt varor från Educ för flera miljoner kronor.
Inköpen strider sannolikt också mot lagen om offentlig upphandling. Den går förenklat ut på att låta företag konkurrera om att få sälja varor och tjänster på lika villkor. Konkurrensen mellan företag gynnar den som gör upphandlingen eftersom anbuden visar vilket företag man kan göra den bästa affären med. För att veta vilka delar av lagen som ska tillämpas måste den upphandlande myndigheten bland annat veta vad som ska köpas in, om varorna är av samma slag och ska användas till liknande ändamål, och hur mycket ett kontrakt är värt. Överstiger värdet av varorna den så kallade direktupphandlingsgräns som finns måste i regel upphandlingen annonseras så att flera företag kan lägga anbud.
2012 ansöker Lapplands gymnasium om pengar från LKAB Akademi – bolagets stiftelse för skolutveckling. Den första ansökan är på 680 000 kronor och pengarna ska gå till ny automationsutrustning. Syftet var att anpassa skolans utrustning till den då nya läroplan för gymnasiet, GY11. I slutet av 2012 ansöker skolan om ytterligare drygt 630 000 kronor för komplettering av tidigare bekostad utrustning för styr- och reglerteknik. Summorna är baserade på prisuppgifter från Educ.
Under 2012 och 2013 var direktupphandlingsgränsen drygt 284 000 kronor, trots det genomförs aldrig någon annonserad upphandling. I stället köps utrustningen in i olika omgångar under de efterföljande åren.
Därmed går det inte att säga att summorna LKAB beviljat för utrustningen är rimliga eller inte. Det går heller inte att säga att Educ inte har gynnats på ett sätt som strider mot lagen.
Den största delen av utrustningen köps in under 2014 och LKF har överskridit de två olika direktupphandlingsgränser som fanns det året. 1 juli 2014 infördes dessutom ett hårdare krav i lagen som går ut på att man måste anteckna skälen till varför man vill direktupphandla varor och tjänster värda mer än 100 000 kronor. Denna typ av dokumentation borde finnas för sju olika inköp till Hjalmar Lundbohmsskolan, men gör inte det.
Även under 2015 har skolan direktupphandlat varor från företaget över den nuvarande direktupphandlingsgränsen på knappt 535 000 kronor. Om Konkurrensverket väljer att granska de inköpen kan myndigheten komma att kräva LKF på en så kallad upphandlingsskadeavgift så att man tvingas betala för att inte ha följt lagen.