Kiruna spelade 0–0 borta mot Mariehem och passerade därmed Själevad, som förlorade mot Sundsvall, och var på väg mot nytt kontrakt. Men eftersom Umedalen slog Alvik med 1–0 passerades Kiruna av västerbottningarna. Malmfältslaget får därmed lämna division I Norrland efter bara en säsong.
– Det känns jättetråkigt, säger Kirunas Lina Finnholm.
Det unga laget har haft svårt att knyta ihop säcken och ta segrar, även i matcher som rent spelmässigt har fungerat bra. Lina Finnholm tror att det handlar om en kombination av oflyt, okunskap – och orutin.
– Det är lite surt, när man har spelat bra mot de bättre lagen, och sedan åker vi ut ändå.
Ni har ett väldigt ungt lag, hur tycker du att det har påverkat?
– Det är det som också har varit en nackdel. Vi har ingen som har erfarenhet av att spela i ettan, så det har varit nytt även det. Men jag tycker ändå vi har spelat bra för att vara så unga.
Men hur mycket har ni lidit av brist på rutin?
– I vissa matcher kanske vi har det. Om ett annat lag tar ledningen med 1–0, att vi måste lära oss att hantera det. Att det inte alltid är vi som gör det första målet. Men jag tycker ändå att det har fungerat bra, jag tror inte det är det vi brister på, att det är det som gör att vi åker ur.
Förra säsongen promenerade Kiruna hem sin division II-serie. Och steget till division I var kanske ännu större och svårare än vad många kunde förutspå.
– Jag tycker det är jättestor skillnad. I tvåan hade vi det ganska lätt, men i ettan har det varit mycket tuffare motstånd, mycket svårare. Men det var varit kul, jätteroligt, säger Lina Finnholm.
Hon ser ändå positivt på framtiden för Kiruna FF. Laget var bara en poäng från att hänga kvar och ska nu försöka ta sig tillbaka till division I så snabbt som möjligt. Själv tänker hon fortsätta spela, och hon har förhoppningar på att det ska dyka upp nya, unga och duktiga talanger som kan förstärka laget i framtiden.
– Vi hade kunnat vara kvar i ettan, eftersom det är så liten skillnad på att vara kvar och inte vara det. Vi kommer kriga på i tvåan och så får vi se hur långt det räcker, säger Lina Finnholm och fortsätter:
– Tar vi oss upp igen har vi den här erfarenheten med oss, att vi har fått vara här nu. Kanske kommer vi tillbaka som ett bättre lag och vet vad det innebär att vara i ettan. Då kanske vi vet bättre om vi kommer tillbaka.