Larmet inkom vid klockan 20.30 på onsdag kväll. Hunddramat utspelade sig på toppen av Luossavaara, ett av Kirunas mest kända gruvberg, några kilometer nordväst om centrala staden.
Tidigare bröt LKAB malm där och toppen är tudelad i en massiv klyfta.
– Vi har en hund som sitter fast på en klippavsats, högst upp i Luossabacken, säger räddningsledaren Mats Bergsten när NSD får kontakt i all hast vid 21-tiden.
Tre räddningsbilar och en brandbil från Kirunas räddningstjänst ryckte ut, men räddningsstyrkan fick ta sig mot toppen till fots eftersom att vägen dit var igensnöad.
Vid klockan 21.40 pågick räddningsinsatsen för fullt. NSD:s reporter på plats stod på den västra sidan av klyftan uppe i Luossabacken och kunde se sex-sju man ur räddningsstyrkan på östra sidan.
– Det är väldigt dimmigt men en av dem har klättrat längs en stege 15-20 meter ned till klippavsatsen. Det stupar ytterligare cirka 50 meter ned därifrån. Jag vet inte om hunden är vid liv men jag hörde hundskall i alla fall, säger NSD:s Lars-Göran Norlin.
Och bara tio minuter senare fick dramat ett lyckligt slut – hunden hade räddats.
– Hunden kunde vinschas upp, inlindad i någon form av säck eller påse. Vet inte vad det var för ras men den var av normal storlek, som en labrador, och svart eller brun i pälsen. Jag tyckte att hunden rörde på sig, säger NSD:s Lars-Göran Norlin klockan 21.50.
Han fick strax efteråt kontakt med hundägarna, som hade bevittnat hela räddningsinsatsen.
Det visade sig att draghunden, som heter Unik och är en blandras, hade försvunnit i Luossaområdet redan i måndags.
– Då var vi uppe nästan hela natten och letade utan att hitta henne, säger Göran Lantto.
Partnern Maggan Niia berättade att de gjorde nytt försök i kväll.
– Vi gick upp vid 20-tiden och hörde henne yla. Sen såg vi henne på klippavsatsen. Vi slog larm direkt, säger Maggan Niia.
Och draghunden verkade ha klarat dramat bra, trots att den hade varit i nöd i flera dygn på klippavsatsen.
Unik sprang och hoppade medan NSD talade med hundägarna, som lättade kunde återvända hemåt med Unik i tryggt förvar.
– Jag är väldigt glad, det har varit hårda dygn. Det slutade lyckligt. Jätteskönt. Nu åker vi hem och njuter av värmen och matar henne lite försiktigt, säger Maggan Niia.