Kartan, där en fyramilsradie från världsarvet Laponia dragits upp, visar flera andra gruvor och industrier som ligger på samma avstånd eller närmare världsarvet jämfört med Kallak.

Bland annat Aitik, Vitåfors, Kirunagruvan och vindkraftparken Sjisjka.

Kartan tillhör det kompletterande material som Jokkmokk i början av februari skickade in på regeringens begäran. Regeringen ska efter många turer besluta om Beowulf minings bearbetningskoncession för Kallak.

Artikelbild

| Jämförelse. Kartan, där en fyramilsradie från Laponia dragits ut, visar att flera gruvor ligger på samma avstånd eller närmare jämfört med fyndigheten i Kallak.

– Kartan finns med eftersom vi inte sett någon som besvärat sig om världsarvet när det gäller flytten av Malmberget och Kiruna, och etablering av andra gruvor. De som känner den rädslan verkar bara koncentrera sig på Jokkmokk och det förvånar mig, säger kommunalrådet Robert Bernhardsson (S).

Ett av skälen till att länsstyrelsen i sitt yttrande sade nej till bearbetningskoncession var just oron för att en gruva skulle påverka världsarvet Laponias status.

Läs mer: Länsstyrelsen säger nej

Läs mer: "Ger en ensidig bild"

Artikelbild

| Vill se gruva. Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson.

– Vi som jobbar för investeringar och fler jobb till Jokkmokk anser att om länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet får råda så läggs en våt filt över alla investeringar i inlandet. Det kommer att få svåra konsekvenser för Jokkmokk och för andra kommuner, säger Bernhardsson.

Oron för världsarvet handlar väl inte bara närheten utan om vilka konsekvenser en gruva får för renskötseln?

– Ja, och vår bedömning är att det ska utredas noga givetvis. Men vi tror att renskötseln också är beroende av fler branscher och fler yrkesgrupper i Jokkmokk i framtiden. Vi ser att vi kommer att få brist på invånare i arbetsför ålder i framtiden och för att kunna klara skolan och välfärden behöver vi inflyttning. Där tror vi att gruvan kan vara en del, säger Bernhardsson.

I sitt tidigare yttrande tog kommunen ställning för en gruvdrift. Nu skriver kommunen:

"Vår utgångspunkt är att rennäringen kan samexistera med gruvnäring även i Jokkmokks kommun. Vi bedömer att konstruktiva samtal mellan berörda parter kan genomföras och skapa förutsättningar för samexistens för Jokkmokks framtid".

Och vidare: "En gruvetablering i Kallak innebär att mindre än en promille av Jokkmokks kommuns yta används för en etablering som genererar 100-tals jobb. Inom vår kommun ryms Skåne län, Hallands län och Blekinge län tillsammans. En etablering av gruvverksamhet i Kallak skulle i jämförelse med Storstockholm motsvara över 120 000 arbetstillfällen".