– Det är oacceptabelt med skyddsjakt nu. Jag förstår inte hur de ens kan komma på tanken, säger han.
I brist på lövträd äter älgarna av ungtallen och orsakar stora skador för skogsägare i Tjåmotis. Älgarna har varit utrustade med sändare, så man vet att det är så kallade vandringsälgar, som bland annat vandrat ned från Rapadalen och Padjelanta i december, efter att ordinarie jakt i Tjåmotis avslutats.
Och i nationalparken är de fredade, där får inte ens samebyn jaga enligt en överenskommelse med staten.
– Vi i samebyn förhandlar just nu med Naturvårdsverket om en ersättning för att inte jaga i Sarek. Det gör det hela ännu mer motsägelsefullt. Å ena sidan anser de att älgarna är jättevärdefulla. Men helt plötsligt kan de tänka sig att tillåta skyddsjakt på vintern.
Jan-Erik Länta menar att skyddsjakt inte löser problemet.
– Man kan inte vara säker på att det inte kommer fler älgar. Sedan ingår älgarna i renskötselrätten. Utövar man skyddsjakt så utarmar man stammen, säger Länta, som anser att det ursprungligen är staten och markägarna som orsakat problemet.
– Det är vattenregleringen av magasinet i Seitevare som gör att älgarna hamnar på det här området. Det gjorde de inte förr. Och innan skogen höggs var det tallhedar här, inte alls några marker för älg.
Han har dock viss förståelse för markägarnas situation.
– Om de inte planterar eller får upp skogen så riskerar de vite av skogsstyrelsen. Jag tycker att skogsstyrelsen och länsstyrelsen borde resonera sig fram till en lösning för att inte sätta markägarna i kläm. Kanske någon form av ersättning.
Mattias Eriksson, skogskonsulent vid skogsstyrelsen, vill att länsstyrelsen ska bevilja skyddsjakt.
– Det är en ohållbar situation och jag tycker att antalet älgar bör reduceras. Ersättning löser inte problemet. Markägarna måste få utöva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Det har ju vuxit tall där tidigare. Men visst, problemet är inte enkelt. Älgarna är ju nationalklenoder i princip, säger Eriksson.
Situationen är ett dilemma för länsstyrelsen.
– Vi har en ansökan om skyddsjakt att ta ställning till och vi tänker de närmaste dagarna säkerställa hur allvarlig situationen är. Men det är ingen enkel fråga. Problemet har varit återkommande de senaste 5–7 åren. Det är dock inte älgarna som sådana som är skyddade utan jaktförbudet gäller i Sarek. Samtidigt har de stort symbolvärde, säger Britta Wännström, chef för miljöavdelningen vid länsstyrelsen.