Rovdjur bakom massdöd

Rovdjur har i år orsakat så kallad massdöd på renar i tre samebyar. Väster om Jokkmokk har järv dödat ett 20-tal renar men Tuorpons sameby har små förhoppningar på skyddsjakt.

ROVDJURSSPÅR. Lodjuret förflyttar sig snabbt på snön. I flera fall den här vintern har skyddsjakt beviljats på lodjur som rivit renar. I vissa fall tillåts skyddsjakt även på honor med ungar, men då krävs särskilda åtgärder.

ROVDJURSSPÅR. Lodjuret förflyttar sig snabbt på snön. I flera fall den här vintern har skyddsjakt beviljats på lodjur som rivit renar. I vissa fall tillåts skyddsjakt även på honor med ungar, men då krävs särskilda åtgärder.

Foto: Pär Bäckström

Jokkmokk2015-03-19 07:00

– Vi har en järvhona inom området som nyss fått ungar och vi vet att det är svårt att få skyddsjakt i det läget, säger Nils Petter Pavval, samebyns ordförande.

Under februari och mars har samebyn konstaterat två fall av massdöd på renar i området kring Lillselet väster om Karatssjön.

Massdöd har inte tidigare inträffat i området, enligt Nils Petter Pavval.

– Det kanske har med snöförhållandena att göra. Det kom en meter pudersnö i februari och renarna orkar inte springa undan järven som flyter ovanpå, säger han.

Renskötarna försöker bevaka sina djur, men räknar ändå med fler förluster.

– Jag tror definitivt att järvarna kommer att dräpa fler renar. Betesläget är dåligt så det är svårt att hålla renarna samlade, de är utspridda i mindre grupper, säger Nils Petter Pavval.

Förutom Tuorpon har samebyarna Talma och Saarivuoma i Kiruna kommun anmält att deras renar drabbats av massdöd på grund av rovdjur under 2015.

Rovdjur orsakar problem för rennäringen i hela Norrbotten. Länsstyrelsen har hittills i år beviljat skyddsjakt på järv och lo i sju fall, två fler än för samma period i fjol.

Det senaste beslutet om skyddsjakt fattades i tisdags och gäller jakt på en järv i Saarivuoma sameby.

Luokta Mavas sameby har beviljats skyddsjakt tre gånger i år, i två fall gällde beslutet järv, i ett fall lodjur.

Nils Petter Pavval i Tuorpons sameby hoppas att länsstyrelsen längre fram i vår ska bevilja skyddsjakt på järvarna vid Lillselet.

– Det är nog lättare att lokalisera ungarna när de blivit större, säger han.

Skyddsjakt på rovdjur kan beviljas om de orsakar allvarlig skada, exempelvis för rennäringen.

– Vad som är allvarlig skada bedöms från fall till fall. För att skadan ska betraktas som allvarlig ska den vara större än de skador som rovdjuren normalt orsakar, säger Caroline Essenberg vid länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Det har hänt att skyddsjakt beviljats på exempelvis järvhonor som har ungar. Men då måste ungarna dödas först.

– Man måste lokalisera järvlyan och gräva ut den och avliva ungarna. Sedan får honan avlivas, säger Caroline Essenberg.

Men det är ovanligt med skyddsjakt på rovdjur som har ungar.

– Om det ska beviljas måste skadorna vara så allvarliga att de överstiger etiken av att skyddsjaga en hona som har ungar, säger Caroline Essenberg.

Massdöd ersätts

När minst tio renar inom ett begränsat område dödas inom sju dygn definieras det som massdöd. Begreppet används bland annat av Sametinget.

En sameby som drabbas av massdöd kan få ersättning från Sametinget utöver den vanliga rovdjursersättningen.

För att ersättning ska kunna betalas ut måste massdöden ha dokumenterats av länsstyrelsen.

Sametinget betalade ut ersättning för massdöd bland renar i sju fall under 2014. Vissa år har antalet fall av massdöd legat kring tio.

Förra året beviljades vid 33 tillfällen skyddsjakt på rovdjur efter angrepp på renar i Norrbotten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om