Medan Sverige springer benen av sig för att bli klappat på huvudet av en stormakt missar vi möjlighet till samtal med en annan stormakt.
Organisationen Folk och Försvar vill sprida kunskap och främja en levande debatt om säkerhetspolitik i Sverige och världen och tror på värdet av samtal och diskussioner där olika delar av samhället finns representerade.
Deras rikskonferenser i Sälen är välrenommerade seminarier. En konferens eller ett seminarium är något man brukar ha för att med öppna kort och olika vinklingar försöka uppnå så välgrundade slutsatser som möjligt. Och att man i Sälen i stället för i kostym och uniform uppträder i ledig klädsel och åker skidor vid sidan om gör väl debatterna så levande och ohämmade som aldrig annars.
Vid sistlidna rikskonferens var emellertid slutsatsen redan från början dragen: Ryssland är hotande nära att anfalla Sverige och försöker förändra utgången av nästa svenska riksdagsval.
Det har de visat genom att vara de första sedan andra världskriget att förändra Europas gränser med våld och genom att blanda sig i valet i Förenta staterna.
Nu var det förstås Nato som var först med att med våld ändra Europas gränser efter andra världskriget, när de på nittiotalet bombade Jugoslavien för att förmå det att avträda Kosovo.
Men sådan där lömsk psykologisk krigföring som att påverka val i andra länder håller bara Ryssland på med, förstås. Att Förenta staterna samlar in e-post över hela jorden för analys är självklart inte till för att påverka andra länder.
Kom deltagarna till Sälen med öppna sinnen? Natos generalsekreterare var inbjuden, men var någon från Ryssland det? Rysslands ambassadör påstår sig ha bett att få komma och tala – men inte fått det. En ambassadör är väl i och för sig inte den sortens deltagare man söker till ett seminarium, men någon från den ryska försvarsstaben kanske kunde ha bjudits in?
I linje med den ödesdigra tonen i årets Sälen uppträdde bland andra ÖB tidvis i uniform (och inte propert och hövligt klädda, i daglig dräkt, utan i fältuniform), vilket också är ett slags psykologisk krigföring, nu med svensk publik som målgrupp. Kanske något för radioprogrammet Stil att ta upp?
Och bara en månad efter att den norska Nobelkommittén tilldelat den internationella organisationen mot kärnvapen, Ican, Nobels fredspris, understryker den norske Natochefen Jens Stoltenberg i Sälen, att om Sverige skriver under konventionen som förbjuder kärnvapen (vilken Sverige varit med och drivit igenom i FN), så är det kört för Sverige att bli medlem av Nato.
Var det hotfullt sagt?
Nej, det anses det inte vara, det var bara en självklar slutsats. Men när den ryske utrikesministern Sergej Lavrov härom året sa, att om Sverige går med i Nato måste Ryssland förstås ändra sina försvarsplaner i enlighet med den ändringen av läget – då kallades det inte en självklar slutsats utan ett hot.
I början av nittonhundratalet skrev svensk press upprört om ryska sågfilare, som gick omkring och slipade folks knivar och yxor men antagligen var spioner. Om det raljerade August Strindberg i pamfletten Tsarens kurir eller sågfilarens hemlighet.
Nationalencyklopedin skriver om anklagelserna mot sågfilarna:
”Några bevis för dessa misstankar har dock inte kunnat presenteras, och de ryska mobiliseringsplaner som offentliggjordes efter första världskriget ger inga belägg för ryska angreppsplaner mot Sverige.”
Den rådande rysshysterin i Sverige kommer kanske också att få ett eget uppslagsord i Nationalencyklopedin, vad det lider. Men hur det kommer att se ut beror förstås på, om skräckmakarna, de som vill att vi går med i Nato innan det är för sent – som alltså inte vill missa kriget – får som de vill.
Under kalla kriget höll Sverige en egen linje, erkände och talade med alla, fifflade förvisso i lönn med stormakt A men var samtidigt vän med stormakt B.
I dag springer Sverige benen av sig för att bli klappat på huvudet av stormakten och vill inte ens höra vad någon annan kan ha att säga.
Det gör Finland. De pratar med sin store granne utan att krypa upp i dennes famn. Tänk om de stöddiga storsvenskarna skulle kunna ta lärdom av Finland någon gång.