År efter år har Anita Feldenius, Maj Aspebo, Marie Riskilä och Vivvi Eriksson trampat nya stigar i skogsområdet kring Koskullskulle för att kunna röra sig i natur som inte berörts av avverkning. I skogarna längs Tjautjasvägen, Backhoppevägen, Sarkas och Bomselevägen har kalhyggen över tid brett ut sig. Den senaste stigen mot i närheten av Djävulsklyftan har de kunnat trampa på ostört i närmare tre år.
– Det här är fjärde stigen jag går på under dessa år som det nu ska avverkas kring, berättar Vivvi Eriksson.
Det var i augusti som en ovälkommen syn dök upp längs promenaden - avverkningssnitslar.
– Men det hela började egentligen redan med att jag i juni såg på SveaSkogs hemsida att de äger väldigt mycket skog i området, och såg att Djävulsklyftan som finns i närheten ingår. Så jag frågade bolaget och fick höra att skogen ingick i en femårsplan, berättar Maj Aspebo.
Gruppen mobiliserade sig och började aktivt söka efter rödlistade arter för att kunna se om det fanns en chans att få SveaSkog att lämna området orört.
– Jag har en utbildning inom skogsinventering, och vi har varit ute tillsammans och tittat med lupp och kamera och försökt identifiera de arter vi hittar, säger Marie Riskilä
Och det gav utdelning. Gruppen hittade inte bara 27 rödlistade arter - utan dessutom bombmurklan, en svamp som vanligtvis brukar sätta upp röda flaggor för avverkning.
– Det är det nordligaste fyndet, eftersom den nordligaste upptäckten hittills gjorts i Vuollerim. Och där blev det en hel park av det, säger Anita Feldenius.
SveaSkog kontaktades, och har gått med på att vänta med avverkningen som skulle skett en bit norr om där svampen hittades. Till våren ska skogsbolaget ut och inventera området. Förhoppningen i gruppen är dock att avverkningsplanerna ska skrotas helt.
– Det är den närmaste skogen vi har, det är sista skogen som vi kan gå till fots till. Sen måste vi sätta oss i bilen för att komma till ett rekreationsområde som inte omges av hyggen, berättar Anita Feldenius.
I dagsläget har området inte något särskilt naturskydd - något som de fyra kvinnorna nu jobbar på att ändra.
– Vi är omgivna av gruvan, grustag, och soptippen. Och mot Malmberget är det snart stängt. Vi har snart ingenstans att ta vägen, och det är viktigt för kommande generationer att det gör det, säger Anita Feldenius.