I år är det 60 år sedan Agda Rössel utsågs till den första kvinnliga FN-ambassadören – någonsin, från något land.
Nyligen uppmärksammade Utrikesdepartementet och FN-förbundet hennes gärning genom att arrangera ett seminarium.
Margot Wallström, utrikesminister i den S-ledda övergångsregeringen, pekade på Rössels roll som historisk banbrytare för kvinnors rättigheter.
”Under sin tid som FN-ambassadör kämpade Rössel för mänskliga rättigheter och kvinnors rätt att bestämma över sin kropp. I synnerhet engagerade hon sig för avskaffandet av dödsstraffet och frågan om kvinnlig könsstympning. Det senare hade aldrig förr diskuterats i FN”, berättade Wallström.
Rössel gjorde flera försök, ombedd av kvinnliga representanter från afrikanska länder, att ta upp frågan. Men då var FN inte moget.
”Hon bad så småningom svenska kollegor i Världshälsoorganisationens styrelse att försöka få upp könsstympning på FN-dagordningen den vägen. Det lyckades 1967”, konstaterade Wallström.
Det säger något om vikten av träget arbete och samhällsengagemang. Även en diplomat från ett litet land i norra Europa kan göra skillnad.
Genom sitt starka personliga engagemang för kvinnors rättigheter la Rössel även en del av grunden till dagens feministiska utrikespolitik.
Hennes hjärtefrågor står högt på den utrikespolitiska agendan för Sverige även 2018: Försvaret för demokratin, mänskliga rättigheter, jämställdhet, fredlig konfliktlösning, goda handelsrelationer och goda livsvillkor för alla människor.
I boken ”Hennes excellens Agda Rössel – från banvaktstugan till FN-skrapan” (Atlantis 2018) skildras denna livsgärning av journalisten Elin Jäderström.
Hon berättar bland annat om Rössels rötter i Norrbotten. Agda Rössel föddes i en banvaktsstuga i Kilvo, mitt i skogen i Gällivare kommun, 1910. Hon lät sig dock inte hindras av sin enkla bakgrund.
”Hon verkar ha haft en orubblig tro på att kunna förändra mot alla odds. Hon hade helt enkelt ett naturligt rättvisepatos. Hon tyckte att det var så orättvist att det begränsade henne att hon var född i arbetarklassen och att hon var född till kvinna. Och hon gick inte med på det”, förklarade Jäderström i en intervju på NSD:s kultursida 11 april.
Genom UD-seminariet och Jäderströms bok har denna starka kvinna nu fått välförtjänt uppmärksamhet.
Länge har det dessutom talats om att resa en staty eller byst av Agda Rössel i födelsekommunen Gällivare.
I april tog också kommunens service- och tekniknämnd ställning för att placera ett minnesmärke i parken framför resecentrum.
Nu är det hög tid för kommunpolitikerna i Malmfältskommunen att göra verklighet av planerna. Agda Rössel var en kvinnlig pionjär som förtjänar att hyllas och minnas.
Hon är en fin inspirationskälla och förebild för dagens och morgondagens generationer.