En rapport från OECD visar att det ser ganska bra ut för norra Sverige jämfört med andra regioner i västvärlden.
Produktiviteten och sysselsättningen är hög. Det finns tillgång till bra bostäder och fin miljö. Människor har högt välbefinnande.
En viktig förklaring är kostnads- och skatteutjämningssystemet mellan landets kommuner.
Pengar omfördelas från rika till fattiga, vilket gör att det kan finnas bra skolor, service och fungerande hemtjänst även i glesbygdskommuner med minskande befolkning.
Med detta sagt: Utjämningspolitiken har inte löst alla bekymmer.
Det är tuffare för befolkningsmässigt små kommuner som Överkalix, Pajala och Jokkmokk att leverera välfärd i enlighet med kraven i kommunallagen, socialtjänstlagen och skollagen.
Förutsättningarna för näringslivsutveckling, service och annat är sämre.Det är också bakgrunden till utredningsförslaget om en ny kostadsutjämning (SOU 2018:74), som presenterades i början av oktober.
Utredarna vill stärka omfördelningen till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning.
Debatten om betänkandet är redan igång – och den följer väl kända mönster.
Irene Svenonius (M), landstingsråd i Stockholms län, hävdar att det återigen handlar ”om att använda Stockholmsregionen som bankomat för att utjämna regionala skillnader”.
Britta Flinkfeldt (S), kommunalråd i Arjeplog, replikerar att Svennonius ägnar sig åt ett ”trötttsamt raljerande” om ”vem som ger tillskott”
”Bara skatterna på vattenkraften i Skellefteälven ger större tillskott till staten än vad som går tillbaka till området i skatteutjämning. Då har vi inte ännu börjat räkna på själva elproduktionen. Eller vad förädlingsvärdet av mineralerna i landet ger, vilket är i paritet med statens infrastrukturbudget”, påpekar Flinkfeldt i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet 5 oktober.
Nu väntar så småningom remissbehandling av betänkandet. Alla detaljer ska nagelfaras och granskas innan slutgiltigt beslut.
Sedan ska regeringen (hur den nu kommer att se ut) presentera ett skarpt förslag om hur det nya utjämningssystemet ska se ut.
Oavsett sammansättning på den nya regeringen borde dock finnas förutsättningar för en bred politisk uppslutning för att stärka utjämningspolitiken.
I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande rådde bred enighet mellan partierna om att skapa likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i hela landet.
Det borde betyda att det finns en riksdagsmajoritet för grundprinciperna i SOU 2018:74.