Det var i tisdagens sändning av SVT:s Aktuellt som Stig-Björn Ljunggren summerade det osäkra världsläget.
– Omvärlden är på väg in i en allvarlig kris. Vi lever i förkrigstider, sa den tongivande statsvetaren utan att följdfrågor hann ställas.
Uttalandet väckte reaktioner i sociala medier men Stig-Björn Ljunggren vidhåller sin ståndpunkt i samtal med NSD.
Han menar också att hans beskrivning bekräftas av den svenske överbefälhavarens besked dagen därpå – att en fast stationerad trupp placeras på Gotland inom en snar framtid.
– Jag tycker inte alls att det var ett kraftfullt uttalande. Det kan smälla var som helst, när som helst. Vi lever redan i en krigsliknande situation, ett lågfrekvent asymmetriskt krig, säger Stig-Björn Ljunggren.
Läs mer: Soldater från I 19 blixtinkallas till Gotland
Det är inte specifikt hotet mot Sverige som åsyftas utan statsvetaren menar att ”förkrigsstadiet” gäller globalt. Stig-Björn Ljunggren pekar exempelvis på kriget mot terrorismen, Storbritanniens utträde från EU (Brexit), den ryska upprustningen och president Putins militära agerande i Ukraina och Östersjöområdet.
– Om man tittar på rörelsemönster inför stora världskonflikter, så finns flera ”tecken i skyn”. Vi inväntar handelskrig, gamla makter på reträtt och nya på väg upp. Du har bombdåden i Nice, London och mot Charlie Hebdo… Ett ”civilisationernas krig”. Sen har vi ett ”slutspel” om oljan som spelar in.
Men samtidigt som han själv använder kraftuttryck i sin analys, menar Stig-Björn Ljunggren att mediernas återkommande beskrivning av Vladimir Putins ”aggressioner” är överdrivna.
– Det har alltid funnits en sund rysskräck, inte minst i norra Sverige, men många gör det för enkelt för sig genom att utmåla Putin som en galen diktator.
Hur stor är risken att Ryssland invaderar de baltiska staterna?
– Det ligger inte runt hörnet. Men i en situation där de upplever att baltiska staterna används för att underminera Rysslands egen säkerhet, så kan det mycket väl inträffa.
Rustar Sverige för krig?
– Ja, även diskussionen om att återinföra allmän värnplikt är ett resultat av detta. Vi satsar mer på krigsmakten i Sverige än vad vi har gjort tidigare.
Däremot är Stig-Björn Ljunggren, i likhet med regeringen, tydlig med att Sverige inte ska gå med i försvarsalliansen Nato.
– Nej, för f-n. D-e-t vore att direkt be om att bli indragen ännu mer i dessa konflikter. Men jag tycker inte som ”fredshetsarna” som menar att det skulle vara för dyrt att gå med i Nato. I själva verket är det tvärtom. Alliansfriheten bygger på att vi ska kunna kontrollera vårt eget territorium – och det kostar.
Blir försvarsfrågan en av de viktigaste valfrågorna 2018?
– Nej. Säkerhetspolitiska frågor passar inte in i valrörelserna, säger Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare vid Uppsala Universitet.
Den permanenta styrkan på Gotland, som nu inlvoverar I 19 i Boden, är ett resultat av fjolårets uppgörelse i riksdagen, när regeringen och de borgerliga partierna kom överens om att skjuta till drygt tio miljarder kronor till försvaret.
Vänsterpartiet var ensamma om att rösta emot försvarsuppgörelsen.
– Det behövs inte mer vapen för att göra världen bättre. Man borde använda pengarna mer förnuftigt. Och dagens "professionella" armé är för dyr. Inför allmän värnplikt i stället, säger Birger Lahti, vänsterpartistisk riksdagsledamot från Pajala.