I en debattartikel i NSD hävdar företrädare för Riksteatern Norrbotten att det blivit kulturskymning i länet. Detta på grund av att Norrbottens läns landsting valt att dra ned turnéstödet till länets teaterarrangörer med närmare 20 procent inför nästa år.
Läs också: Riksteaterns debttinlägg
Riksteaterns lokala företrädare tycks även se en tendens till att kultursamverkansmodellen gynnar storstäderna på landsbygdens bekostnad. Det gäller, enligt artikelförfattarna, mest de största, glest befolkade länen – det vill säga bland annat Norrbotten.
Norrbotten har fått den högsta uppräkningen av statliga medel av alla län under den femårsperiod som kultursamverkansmodellen varit igång. Sedan år 2011 har de årliga bidragen från staten ökat med 8,9 procent. Närmast efter kommer Värmland (7,3 procent), Södermanland (6,9) och Halland (6,8). Storstadslänen har haft lägre uppräkning: Skåne (4,7) och Västra Götaland (3,3). Stockholm är som bekant inte med i modellen. Den genomsnittliga uppräkningen under perioden 2011-2015 är 4,3 procent.
I dagarna publicerar Riksdagens kulturutskott en utvärdering av kultursamverkansmodellen, och Kulturrådet en uppföljning av kultursamverkansmodellen 2014. Förhoppningsvis kan dessa rapporter bidra till en mer nyanserad debatt om kultursamverkansmodellens effekter.
Under hösten har kultursamverkansmodellen allt oftare fått klä skott för nedskärningar och förändringar på kulturområdet. Kulturrådet känner behov av att göra några förtydliganden:
• Den statliga årliga pris- och löneuppräkningen av anslagen har inget att göra med kultursamverkansmodellen, den hade sett ut på samma sätt med den gamla kulturpolitiken.
• Norrbotten har sedan inträdet i kultursamverkansmodellen 2011 haft en mycket stark utveckling på kulturområdet. Landstinget har gjort stora, strategiska satsningar samtidigt som staten varit med och finansierat vissa av satsningarna. Ser man över perioden 2011 -2015 handlar det om cirka nio procent i statlig uppräkning, mer än dubbelt så mycket som landet i genomsnitt.
• Norrbotten har under samma period drivit ett antal kvalitativa utvecklingsprojekt, som Kulturrådet kunnat vara med och ge stöd. Här ingår exempelvis cirka 2,5 miljoner kronor till Norrbottensteatern för en utveckling av Ung scen Norr. Totalt har landstinget under perioden fått mer än 10 miljoner i stöd till olika utvecklingsprojekt.
• Myndigheten för Kulturanalys har i tidigare utvärderingar dragit slutsatsen att kultursamverkansmodellen bidragit till att skapa ett ökat engagemang för kulturpolitik på regional nivå. Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen visar att bidragen från statlig, regional och kommunal nivå tillsammans ökat relativt mycket sedan modellen infördes.
Majoritetsfinansieringen av kulturen har alltid kommuner och landsting stått för. Ingen förändring av detta har skett sedan kultursamverkansmodellen infördes.