Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Sverige har högst tillväxt i Skandinavien


Sysselsättningsdata för personer i åldern 20-64 år. Källa: Eurostat Q1 2017.

 

Sverige får en BNP-tillväxt på 3,0 procent i år och 2,5 procent nästa år, enligt en färsk Reutersenkät med analytiker och bedömare som citeras av börstjänsten Livesquawk. Det är under båda åren klart högre än den väntade tillväxten i våra skandinaviska grannländer Norge och Danmark.

Det är ett gott betyg åt den rödgröna regeringen i Sverige och finansminister Magdalena Andersson (S).

Inför valet 2014 hävdade de borgerliga att S och MP stod för en jobb- och tillväxtfientlig politik. Men ekonomin inte bara växer i Sverige; den växer betydligt mer än i våra borgerligt styrda grannländer.

De rödgrönas prioritering av offentliga investeringar före stora skattesänkningar verkar ge resultat.

Glädjande är också Eurostats siffror över sysselsättningsutvecklingen ­- se bilden längst upp. Det rödgrönt styrda i Sverige har den högsta sysselsättningsgraden av samtliga EU-länder.

Det är dessutom inte bara kurvorna på arbetsmarknaden och i ekonomin som pekar åt rätt håll. Sverige hamnar även på första plats när European Institute for Gender Equality, EIGE, rankar jämställdheten i EU.

Något rätt verkar ändå regeringen Löfven göra.

Oppositionens domedagsprofetior saknar förankring i verkligheten. Sverige är, trots sina fel och brister, ett väl fungerande land i norra Europa.

S laddar inför valet


Det finns återväxt i S-leden. Under helgen har S i Norrbotten arrangerat tre medlemsutbildningar på Sunderby Folkhögskola.

 

Uppladdningen inför det viktiga valåret 2018 har börjat. Under helgen har en stor grupp socialdemokrater varit samlade på Sunderby folkhögskola, mitt mellan Luleå och Boden.

Socialdemokraterna i Norrbotten har arrangerat tre medlemsutbildningar, en studiekonferens samt ett möte med ordförandena i länets 14 arbetarekommuner.

Själv medverkade jag vid en av medlemsutbildningarna med en föreläsning under rubriken ”Att skriva politiskt”.

Det är alltid lika inspirerande att medverka i sådana här sammanhang och möta nya människor som engagerat sig i partipolitiken. Det ger hopp om framtiden för svensk demokrati.

Ekvationen är nämligen enkel. Utan folk funkar inte folkstyret. Enligt SKL behövs så många som 40 000 förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting/regioner. Utöver dessa behövs även folk till styrelserna i alla lokala partiorganisationer runtom i vårt avlånga land.

Därför gäller det att partierna ligger i ­– värvar nya medlemmar och skolar människor för alla viktiga uppdrag. Utan återväxt förtvinar partierna och svensk demokrati.

Northvolt hyllar Sverige

I slutet av maj gjorde Sveriges Ingenjörer en intressant intervju med Peter Carlsson, vd för Northvolt, som vill etablera en stor batterifabrik i Skellefteå och en utvecklingsanläggning i Västerås (se hela intervjun i Youtube-klippet).

Carlsson hyllar klimatet för innovationer och framtidsinvesteringar i Sverige.

”Jag bor i Silicon Valley och har sett den miljön. Men nu har jag verkat i Stockholm ett år och ser vilken anda och vilja det finns att starta nya företag”, säger vd:n.

Han pekar på att Sverige har kompetenta ingenjörer, bra grundforskning, en genuin kompetens kring att bedriva processindustri och ett av världens främsta energisystem.

Det är ord som står i skarp kontrast till den förenklade borgerliga snacket om att den rödgröna regeringen bedriver en jobb- och tillväxtfientlig politik. Carsson framhåller tvärtom att Sverige har ett innovationsklimat i yppersta världsklass.

Carlsson är dessutom inte ensam om slutsatsen. Den ansedda affärstidningen Bloomberg rankar Sverige näst bäst i världen. Bloomberg tar hänsyn till faktorer som resurser till forskning och utveckling, koncentration av forskare, antal patent, produktivitet och förekomsten av specialiserade teknikföretag.

Med andra ord: Det går utmärkt att utveckla nya företag och innovativa projekt i det rödgrönt styrda Sverige, vilket ligger helt i linje med regeringens ambitioner.

Statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg har prioriterat innovationspolitiken högt under hela mandatperioden.

Ulf Kristersson (M) muttrar om att regeringens innovationsråd har ett ”gammalt korporativt drag”. Men sådan retorik känns bara larvig.

Det skadar inte att politiker, näringsliv, universitet och andra samhällsaktörer talar med varandra och samverkar om centrala utvecklingssfrågor för Sverige.

Det är inte korporativism utan smart politik. Northvolt är ett talande exempel. 

Krisande KD samlas


KD-grundaren Lewi Pethrus (1884-1974) skulle ha svårt att känna igen sitt parti. FOTO: TT

 

Under fredagen inleder Kristdemokraterna sitt riksting i Uppsala.

Partiaktvisterna har en del att tala om. I opinionsmätning efter opinionsmätning parkerar Kristdemokraterna under fyra procentsspärren.

Uppenbarligen har högersvängen under nya partiledaren Ebba Busch Thor inte varit lyckad. Många i de gamla kärntrupperna har reagerat.

”När den nya partiledningen lägger sig långt ut högerut glömmer man bort det som jag tolkar var KD var. Och det är inte ett högerparti”, sa tidigare riksdagsledamoten Peter Althin när han lämnade KD i maj 2015.

Även riksdagsledamoten Penilla Gunther och tidigare partiledaren Alf Svensson har kritiserat partiets nya kurs.

”Vi ska finnas som ett kristdemokratiskt parti, inte som ett höger- eller vänsterparti”, sa Svensson till Aftonbladet 25 april 2015

KD:s roll i det borgerliga allianspusslet har också blivit allt mer oklar. Mer socialliberalt orienterade delar av borgerligheten protesterar starkt mot Ebba Busch Thors svajande i abortfrågan och tal om ”samvetsfrihet” (att vårdpersonal ska ges rätt att vägra aborter). 

”Det är inte rimligt. Sjukvården har uppgifter i lagstiftningen att även kunna utföra aborter under vissa kriterier och förutsättningar”, säger Jan Björklund (L) till Svenska Dagbladet.

Ebba Buschs Thors ekonomiska politik och skattesänkningsförslag (totalt 33,2 miljarder kr i partiets skuggbuget) rimmar dessutom illa med partigrundaren Lewi Pethrus idéer.

I en läsvärd artikel Expressen 2 februari 2015 berättar författaren Per Olov Enquist (som skrev ”Lewis resa” 2001) om att Lewi Pethrus hade ungefär samma syn som Socialdemokraterna på den ekonomiska politiken. Han ville bara komplettera den med kristna värderingar.

Men under Ebba Busch Thors ledarskap har det varit annat ljud i skällan. Det är inte längre tal om att bedriva en socialdemokratisk fördelnings-, skatte- och välfärdspolitik.

Mot den bakgrunden är Kristdemokraternas kräftgång i väljaropinionen inte konstig. Många traditionella KD-väljare känner inte längre igen sitt parti – och konsekvenserna kan bli dramatiska.

Ebba Busch Thor kan bli en historisk partiledare men inte på det sätt hon tänkt sig.

2018 kan Kristdemokraternas historia som riksdagsparti vara slut och förbi.

100 år sedan Nils Edén tillträdde


Liberalen Nils Edén föddes i Piteå 25 augusti 1871. 19 oktober 1917 blev han Sveriges statsminister.

 

I dag har det gått prick 100 år sedan liberalen Nils Edén och socialdemokraten Hjalmar Branting bildade gemensam regering. Pitesonen Edén blev statsminister medan Hjalmar Branting axlade rollen som finansminister i den liberalsocialdemokratiska koalitionen som tillträdde 19 oktober 1917.

Det är självklart att Edéns regering blir ihågkommen främst för sin historiska insats för allmän och lika rösträtt i Sverige. Men regeringen hann med mer än så.

Andra viktiga inrikespolitiska  beslut var lagen om åtta timmars arbetsdag, förslaget om dödsstraffets avskaffande (som blev verklighet 1921), en ny fattigvårdslag, en ny vattenlag och en större skolreform.

Även på det utrikespolitiska planet skedde kursändringar - till exempel ett närmande till Storbritannien som hade stor betydelse för livsmedelsförsörjningen och för att pressa tillbaka hungersnöden i Sverige.

Vidare tog regeringen ställning för att Sverige skulle gå med i det nybildade Nationernas Förbund – ett beslut som inte var självklart. Även på den tiden fanns nej-sägare och isolationister. Både högerns Ernst Trygger och vänstersocialisten Ivar Vennerström ingick i motståndarlägret.

Med alla rimliga mått mätt ledde Edén en framgångsrik regering. Men märkligt nog är detta ändå enda gången som socialdemokrater och liberaler bildat en gemensam koalition.

Under historiens lopp har partierna dock visat samarbetsförmåga vid fler tillfällen.

1974 och 1975 var Olof Palme och Gunnar Helén de drivande krafterna bakom Hagauppgörelserna om den ekonomiska politiken.

Under folkomröstningskampanjen 1980 samarbetade S och FP (dagens L) om energifrågan i linje 2.

1990-91 gjorde Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg upp om den stora skattereformen.

Det är i samtliga fall samarbetslösningar som varit till glädje för Sverige – och det borde också vara en fingervisning i dagens splittrade politiska landskap.

Om Edén och Branting kunde samarbeta i en betydligt mer politiskt skakig och osäker tid borde vara möjligt även för dagens partiledargarnityr.

Historien lär oss under alla omständigheten att det är pragmatiska samarbetspolitiker som Edén och Branting som bär utvecklingen framåt ­– inte högljudda stridstuppar av samma sort som Ernst Trygger och Ivar Vennerström.

En nymoderat öken

 

 

I Expressen läser jag att Ulf Kristerssons vänner beskriver den nye M-ledaren som en ”popnörd” med särskild faiblesse för rockbandet Kent.

Det märktes när Kristersson valdes 1 oktober och på Moderaternas arbetsstämma i helgen. Vid bägge tillfällen introducerades Kristerssons tal med Kent-låtar.

Hittills har dock Moderaterna inte använt sig av låten ”Skogarna” som finns på plattan ”Tigerdrottningen” (som gavs ut valåret 2014 i det då högerstyrda Sverige där Ulf Kristersson fungerade som socialförsäkringsminister).

Den innehåller under alla omständigheter en tänkvärd liten strof.

”Den här stan är fördömd

du förlorar hur du än försöker

En garanterat solidaritetsfri nymoderat öken”

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar