Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

SSU driver på 


Fredrik Lundh Sammeli, SSU-basen Philip Botström, Evelina Harr och Anders Öberg var några av dem som deltog vid Socialdemokraternas kongressombudsöverläggning i Boden. FOTO: Camilla Friberg

 


Under helgen har de norrbottniska ombuden till vårens S-kongress varit samlade i Boden för att vässa sina krav och argument. 

I en nyhetsartikel i dagens NSD berättar riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, landstingsrådet Anders Öberg och kongressombudet Evelina Harr om några av de förslag som Norrbottens socialdemokrater vill lyfta under partikongressen i Göteborg 8-12 april.

På plats under överläggningarna i Boden fanns även SSU:s förbundsordförande Philip Botström. Han reser just nu land och rike land för att förankra SSU:arnas krav på moderpartiet och den rödgröna regeringen.

Bland annat efterlyser han starkare initiativ för att bryta segregationen i skolan.

”Dagens marknadsbaserade skolval bidrar till skolsegregationen och sorterar i praktiken bort elever med sämre förutsättningar. För att minska segregationen behöver urvalssystemet i skolvalet förändras”, argumenterade Botström nyligen i en debattartikel i Dagens Arena.

Det är bra att SSU driver på för en mer aktiv socialdemokratisk skolpolitik. Jämlikheten har fått sig en rejäl knäck.

Sverige har, som Skolverket visat i en rapport, fått ett skolsystem som snarare förstärker än minskar de socioekonomiska skillnaderna, vilket även påverkar Sveriges ställning som kunskapsnation.

Därför kan ingen ansvarig skolpolitiker sitta nöjd. Sverige kan inte acceptera att skillnaderna växer mellan barn, beroende på om de är födda i ett fattigt eller rikt hem. 

Det är en utveckling som är dålig för oss alla.

Det gamla ideologiska riktmärket måste gälla även i det moderna Sverige. Alla, inte bara vissa, ska få chansen till en bra start i livet.

Bommersvik fyller 80 år


Tage Erlander (statsminister 1946-1969) står staty utanför Studiegården på Bommersvik. Under sina sista år bodde Erlander på Bommersvik, vilket innebar att han alltid var en trogen gäst på SSU:s kurser och konferenser. På bilden till höger syns Arne Jones skulptur ”Katedral”,  en klassisk Bommersvikssymbol. 

 

I dag är det stor baluns vid sjön Yngern i Södermanland. SSU:s kurs- och konferensanläggning Bommersvik fyller 80 år.

Gåvobrevet från insamlingskommittén, som skrapade ihop pengarna till köpet 1937, var högtidligt: ”Till Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund överlämnas i samband med förbundets 20-årsjubileum förbundsskolan Bommersvik för fostran av kommande generationers arbetarungdom till gagn för svensk arbetarrörelse”.

Så blev det också. Generationer av fackliga och politiska företrädare har skolats på ”Bommers”. Många har knutit band för livet under kursveckorna. Anläggningen har haft en enorm betydelse för svensk socialdemokratis utveckling. 

Själv har jag en speciell relation till kursgården. Under mina folkhögskolestudier gjorde jag en praktikperiod på Bommersvik våren 1987. Jag plockade fram underlag och gjorde intervjuer till Bommersviks mäktiga jubileumsbok som kom ut samma år.

Tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm, Norrköping, var huvudförfattare och gjorde det mesta av jobbet. Men i förordet till boken fick min insats ett omnämnande av SSU-förbundets dåvarande ordförande Anna Lindh. Det är jag fortfarande väldigt stolt för trettio år senare.

Boken rymmer bland annat berättelsen om Olof Palmes klassiska föreläsning om Plomgrens mekaniska verkstad som var en höjdpunkt på Bommersvikskurserna i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet.


Olof Palme var en flitig föreläsare på Bommersvik under åren som studieledare i SSU-förbundet 1955-1961.

 

En jordnära rymdpolitik


Rymdpolitiken bör ha fokus först och främst på vår egen planet. FOTO: Nasa/TT

 

Det finns en del svenska politiker som har väldigt högtflygande planer. Liberalen Mathias Sundin har argumenterat för att Sverige borde ha ambitionen att sätta en svensk på planeten Mars på 2030-talet.

Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har dock en mer jordnära – och i mina ögon mer realistisk – rymdstrategi för Sverige. 

Bland annat vill hon att Sverige har en god innovations- och forskningsförmåga när det gäller att ta tillvara satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och atmosfären som ett led i arbetet för att hantera de globala miljö- och klimatutmaningarna. 

Det låter måhända inte lika häftigt som att skicka folk till Mars. Men det känns som en rimligare prioritering att försöka lösa våra miljöproblem här och nu - inte börja planera för att mänskligheten ska lämna Moder Jord.

Det är också ett av skälen till att regeringen nu ger Rymdstyrelsen och det statliga Rymdbolaget i uppdrag att se över de affärsmässiga förutsättningarna att använda rymdbasen Esrange i Kiruna för uppskjutning av mindre satelliter.

”Jag tycker att det är viktigt att vi utforskar potentialen inom detta område. Kan vi skjuta upp små satelliter från Esrange skulle Sverige bli ett av de drygt tiotal länder som har möjlighet att placera ut satelliter i bana", säger Hellmark Knutsson i ett pressmeddelande.

Enligt regeringens utredare Jan Nygren krävs en investering på ungefär 500 miljoner kr för att ge Esrange den kapacitet som behövs. 

Det är mycket pengar men ingen orimlig kostnad för en satsning med stor betydelse för miljö, klimat, säkerhet, forskning, industriellt kunnande och regional utveckling i norra Sverige.

Vattenfall tar ansvar

 

Sommaren 2016 avslöjade NSD att statliga Vattenfall planerade att flytta sin fakturahantering från Jokkmokk. I ett slag riskerade den lilla inlandskommunen att förlora 32 viktiga arbetstillfällen.

Det blev emellertid starka reaktioner från både lokala och regionala företrädare – och Vattenfalls vd Magnus Hall lovade efter en tid att skapa ersättningsjobb i kommunen.

Under torsdagen omvandlades löftet till verklighet. Vid en presskonferens i Jokkmokk meddelade Annika Viklund, ansvarig för Vattenfalls elnätsverksamhet, Christer Ljunggren, regionalt ansvarig för Vattenfall i norra Sverige, och kommunalrådet Robert Bernhardsson, Jokkmokk, att Vattenfall Eldistribution AB etablerar en ny elnätkundservice med säte i Jokkmokk.

Totalt motsvarar det 32 tjänster av administrativ och mer varaktig karaktär än den tidigare fakturahanteringen. I ett pressmeddelande redogör Vattenfall för detaljerna i etableringen.  

Det är bra att Vattenfall tar ansvar och visar engagemang för Jokkmokk och Norrbotten.

Det hade varit bedrövligt om Jokkmokk fått betala priset för den katastrofala Nuon-affären och andra av bolagets äventyrligheter i Europa. Mitt i alla excesser har ju kraftverken i Lule älv förblivit en fin och väl fungerande del av Vattenfalls verksamhet.

De tio vattenkraftverken i Jokkmokk producerar tillsammans imponerande 11 TWh ren elektricitet varje år (ungefär en femtedel av elförbrukningen hos all svensk industri!). Det är ingen överdrift att beskriva energiproduktionen i kommunen som ett guldägg för hela det svenska samhället.

I det perspektivet är det inte heller för mycket begärt att Vattenfall och staten faktiskt betalar tillbaka en del till Jokkmokk.

Torsdagens besked ligger dessutom helt i linje med den rödgröna regeringens uppfattning om att förstärka den statliga närvaron runtom i landet.

Ett lyft för Norrbotten

Under onsdagsförmiddagen hamnade jag på ett möte på Café Glimten i Luleå. Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, presenterade innehållet i statsbudgeten för ett gäng fackliga och politiska tungviktare samt medierepresentanter från Norrbotten.

Han pekade på att den rödgröna regeringens välfärdssatsningar kommer att få stor betydelse för sjukvård, skolor och äldreomsorg i norra Sverige. Region Norrbotten tillförs sammanlagt 180 miljoner kr extra 2018. För länets 14 kommuner blir tillskottet 350 miljoner kr.

Det är betydande tillskott för att trygga kvaliteten i den offentliga verksamheten i norr. Den som sätter sig ned och räknar inser att pengarna motsvarar många lärar- och undersköterskelöner.

Viktig för Norrbotten är också regeringens ”Hela Sverige”-satsning på totalt 1,2 miljarder kr. Det blir bland annat mer pengar till Norrlandsfonden, Norrlandsjordbruket, ”gröna jobb” i skogen, lärcentra, lokala servicecenter och 70 miljoner kr för särskilt utsatta kommuner.

Den sistnämda punkten kan få extra stor betydelse för många utsatta kommuner i Norrbotten. Regeringen har visserligen ännu inte sagt vilka kommuner som berörs av satsningen. Den parlamentariska landsbygdskommittén gav dock en fingervisning.

Kommittén pekade ut 23 små och fattiga landsbygds- och glesbygdskommuner som borde bli föremål för särskilda insatser. Därav fanns sex kommuner i Norrbotten - Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur.

Därför borde rimligen dessa sex kommuner ligga bra till när regeringen så småningom ska fördela pengarna.

Klart under alla omständigheter är att budgeten för 2018 innebär ett rejält lyft för Norrbotten. Många regionalpolitiska bekymmer återstår att lösa. Men regeringschefen Stefan Löfven (S) har visat betydligt större insikt om behovet av en aktiv och solidarisk regionalpolitik än sin företrädare Fredrik Reinfeldt (M).   

Skolan måste stärkas


Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) vill tillskjuta mer pengar till skolor i socioekonomiskt utsatta områden. FOTO: TT

 

Direkt efter maktskiftet 2014 påbörjade den nya rödgröna regeringen en omläggning av skolpolitiken. Det har bland annat handlat om att öka läraryrkets attraktivitet och minska lärarbristen.

Under 2016 investerade regeringen även 2,3 miljarder kr mer för fler anställda på lågstadiet och en halv miljard extra i fritidshemmen. Inriktningen har varit att stora klasser ska bli mindre, att lärarna ska få mer tid för undervisning, att det ska bli mer personal på fritids och att kvaliteten ska öka.

Vidare har regeringen presenterat flera satsningar på tidigt stöd. Dit hör en läsa-skriva-räkna-garanti som ska se till att alla elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i de första årskurserna. Dessutom har det satsats extra för att öka tillgången till specialpegagogisk kompetens i skolan.

Även i budgetarbetet för 2018 och de kommande åren prioriteras skolan. Regeringen föreslår en succesiv infasning av ett nytt stöd på sex miljarder kr till skolan. Nästa år tas det första steget med ett tillskott med 1,5 miljarder kr.

Stödet, som handlar om att lyfta skolor i socioekonomiskt utsatta stadsdelar, ligger helt i linje med förslagen från statliga skolkommissionen. Skolkommissionen var mycket tydlig med att staten måste ta ett ökat ansvar för att stärka jämlikheten i skolsystemet, vilket är ett både rimligt och riktigt vägval.

Ojämlikheten i skolan är en av de största utmaningarna inför framtiden. De socioekonomiska skillnaderna är fortfarande mycket stora.

Barn som har föräldrar med hög utbildning och goda ekonomiska förhållandena klarar sig bättre. Alldeles för många barn lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och riskerar att hamna snett i livet.

Därför måste investeringar i skolan gå före nya skattesänkningar. Lärare, skolledare och annan skolpersonal måste få bättre förutsättningar för att förverkliga visionen om en jämlik kunskapsskola.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar