Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

SSU driver på 


Fredrik Lundh Sammeli, SSU-basen Philip Botström, Evelina Harr och Anders Öberg var några av dem som deltog vid Socialdemokraternas kongressombudsöverläggning i Boden. FOTO: Camilla Friberg

 


Under helgen har de norrbottniska ombuden till vårens S-kongress varit samlade i Boden för att vässa sina krav och argument. 

I en nyhetsartikel i dagens NSD berättar riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, landstingsrådet Anders Öberg och kongressombudet Evelina Harr om några av de förslag som Norrbottens socialdemokrater vill lyfta under partikongressen i Göteborg 8-12 april.

På plats under överläggningarna i Boden fanns även SSU:s förbundsordförande Philip Botström. Han reser just nu land och rike land för att förankra SSU:arnas krav på moderpartiet och den rödgröna regeringen.

Bland annat efterlyser han starkare initiativ för att bryta segregationen i skolan.

”Dagens marknadsbaserade skolval bidrar till skolsegregationen och sorterar i praktiken bort elever med sämre förutsättningar. För att minska segregationen behöver urvalssystemet i skolvalet förändras”, argumenterade Botström nyligen i en debattartikel i Dagens Arena.

Det är bra att SSU driver på för en mer aktiv socialdemokratisk skolpolitik. Jämlikheten har fått sig en rejäl knäck.

Sverige har, som Skolverket visat i en rapport, fått ett skolsystem som snarare förstärker än minskar de socioekonomiska skillnaderna, vilket även påverkar Sveriges ställning som kunskapsnation.

Därför kan ingen ansvarig skolpolitiker sitta nöjd. Sverige kan inte acceptera att skillnaderna växer mellan barn, beroende på om de är födda i ett fattigt eller rikt hem. 

Det är en utveckling som är dålig för oss alla.

Det gamla ideologiska riktmärket måste gälla även i det moderna Sverige. Alla, inte bara vissa, ska få chansen till en bra start i livet.

Slå vakt om ”märket”!

 

På 1960-talet gjorde dåvarande LO-ordföranden Arne Geijer och SAF-basen Bertil Kugelberg gemensamma resor till USA för att berätta om den framgångsrika svenska modellen.

De kunde berätta om Saltsjöbadsavtalet och en samordnad lönepolitik som gav vinster för både löntagare, företagare och svensk samhällsekonomi.

Under 1970-talet svängde emellertid pendeln. Den gamla samförståndsandan försvann.

SAF (den historiska föregångaren till Svenskt Näringsliv) började att bedriva hårda ideologiska kampanjer mot arbetarrörelsen. LO tog strid för löntagarfonderna.

Det blev knutna nävar istället för handslag mellan arbete och kapital.

Lönebildningen gick över styr. Den gamla samordningen sprack. Istället fick svensk arbetsmarknad uppleva ett allas krig mot alla. I princip alla grupper beskrev sig som fel- eller lågavlönade. Ingen höll igen.

Följden blev att löner och priser steg snabbare än i omvärlden, vilket slog mot både jobb och konkurrenskraft i Sverige.

Under mitten av 1990-talet skedde emellertid en tillnyktring hos både fack och arbetsgivare. 1997 fick Sverige Industriavtalet och det så kallade ”märket”, som sedan dess har bildat norm för den svenska lönebildningen.

Under 20 års tid har detta system nu levererat både stigande reallöner och en god konkurrenskraft mot omvärlden. Både fack, arbetsgivare och svensk ekonomi har haft glädje av ”märket”. (Se gärna fackförbundet Unionens pedagogiska film om ”märket”.)

Nu börjar emellertid vissa nationalekonomer och fackliga organisationer att ifrågasätta ”märket”.

Det finns emellertid skäl att höja ett varningens finger för denna form av nytänkande. Lek inte med elden! Det finns inga rimliga skäl att överge en lönebildningsmodell som fungerar väl och levererar.

1980-talets lönekaos gjorde alla till förlorare. ”Märket” har gjort alla till vinnare.

Det borde vara en vägledning för framtiden.

Jobbministern gästar Övertorneå

 

Under tisdag och onsdag befinner sig arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i Övertorneå. Dels för att delta i ett öppet möte i Folkets Hus under tisdagskvällen. Dels för att besöka och studera verksamheten vid Utbildning Nord, som är ett fint exempel på konkret arbetsmarknadspolitik.

Utbildning Nord startade redan 1970 – då under namnet AMU Nordkalotten. 1991 omorganiserades skolan och blev en stiftelse med styrelserepresentanter från arbetsmarknadsdepartementen i Finland, Norge och Sverige.

Skolan gör stor nytta för att förse den nordiska arbetsmarknaden med utbildad arbetskraft. Varje år genomgår cirka 500 svenska, norska och finska studerande någon av de 30-tal yrkesutbildningar som finns vid skolan. Det handlar om bland annat teknik, bygg och hantverk.

Grundtanken är att näringslivet ska förses med duktiga, välutbildade yrkesarbetare och att arbetslösa ska bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Men den nordiska dimensionen ger också en speciell atmosfär på skolan och mänskliga vinster. De arbetslösa kommer bort från sin gamla hemmiljö och får pröva något nytt.

Utbildning Nord visar att satsningar på arbetsmarknadsutbildning inte handlar om att skapa ”terapi” för arbetslösa eller ”frisera arbetslöshetsstatistiken”. Tvärtom är det av värde för både enskilda individer och samhällsekonomin att fler får en ordentlig yrkesutbildning och en bättre grund att stå på.

I Utbildning Nord har Ylva Johansson en mycket god illustration av att arbetsmarknadspolitik gör nytta för både folk och företag, vilket kan vara värt att påpeka i nästa riksdagsdebatt med oppositionspolitikerna.

Om dansband och sossar

 

En av förra veckans bästa politiska texter skrev Ingvar Perssonledarsidan i Aftonbladet (ob S). Den handlade om bortgångne Sven-Erik Magnusson och Sven-Ingvars betydelse som soundtrack till det svenska folkhemsbygget.

Även i mitt Twitterflöde finns sossar som minns Sven-Erik Magnusson. 

Såg Sven-Ingvars live på SSU-lägret i Ransäter 1979. De körde en svensk version av ´YMCA´ men bytte refrängen till ´Åh SSU´!”, twittrar Mats Erikson, idag facklig-politisk strateg hos Landsorganisationen. 

Det är överhuvudtaget något särskilt i relationen mellan socialdemokratin och dansband. Jag kan utan djupare eftertanke nämna en handfull norrländska sossar som har ett förflutet som dansbandsmusiker.   

Den mest kände är landsbygdsminister Sven-Erik Bucht från Karungi, som sjöng och spelade gitarr i dansbandet ”Kalottfolket” under 1970-talet (han syns i mitten av främre raden på bilden längst upp). 

Bucht berättar även att Sven-Erik Magnusson var en stor inspirationskälla.

”Jag har både dansat, spelat och sjungit med till många låtar med Sven-Ingvars”, säger han.

”Det som utmärkte Sven-Erik Magnusson som artist var hans fantastiska röst och den värme han utstrålade”, fortsätter Bucht och tillägger att hans favoritlåt med Sven-Ingvars är ”Min gitarr”

Själv vill jag lyfta fram ”Byns enda blondin”, som är en fin liten skildring av en lantbrevbärares vardag och arbetsliv. 

Jag tror också denna låt rymmer en del av förklaringen till Sven-Ingvars storhet och till den socialdemokratiska kärleken till dansbandsmusik. Det handlar om vanligt folks musik, som Ingvar Persson uttrycker saken i Aftonbladet

Det är något genuint och äkta med låtar som handlar om postbilar, fakturor, postorderförskottsavier, tipsvinster och kärleksbrev.

I en radio nära dig


Helle Klein, Olov Abrahamsson och PM Nilsson diskuterade inrikespolitik i P1. FOTO: Katarina von Arndt/Sveriges Radio.


Under söndagen medverkade jag i Sveriges Radios veckomagasin "God morgon, världen!". En panel med mig, Helle Klein, Dagens Arbete, och PM Nilsson, Dagens Industri, diskuterade ett gäng aktuella inrikespolitiska frågor.

Det blev bland annat tal om Moderaternas opinionsras, Centerpartiets budgetutspel samt regeringens förslag om att sänka skatten för pensionärer.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand. Programledare var Olle Hägg och producent Katarina von Arndt.

PRO välkomnar beskedet


Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) samtalar med Ella Svensson, Ragnhild Illerskog och Berit Bast i samband med att regeringen presenterar nya skattesänkningar för pensionärerna vid en pressträff i PRO:s lokaler i Järfälla. Foto: Christine Olsson / TT

  

”Glöm inte pensionärerna!”, manade jag på NSD:s ledarsida 27 februari. Det har den S-ledda regeringen inte heller gjort i vårens budgetarbete.

Under torsdagen presenterade finansminister Magdalena Andersson, statsminister Stefan Löfven och biträdande finansminister Per Bolund ett förslag om sänkt skatt för cirka 1,4 miljoner pensionärer över 65 år med upp till 2 500 kronor per år.

Det innebär att 70 procent av alla över 65 år får sänkt skatt och att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare sluts för alla med en inkomst upp till 14 000 kronor. 

Förslaget välkomnas av Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för Socialdemokraterna i Norrbotten och riksdagens socialförsäkringsutskott.

”Återigen visar det sig att det verkligen gör skillnad vem som styr Sverige. Det här är ett kliv i rätt riktning för att fasa ut den orättvisa pensionärsskatt som borgarna införde”, säger han. 

Icke minst det sistnämnda finns skäl att påminna om inför valåret 2018. Skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer fanns inte för regeringsskiftet 2006. Orättvisan i beskattning skapades under de borgerliga regeringsåren. 

Klyftan uppstod som en direkt följd av de borgerliga jobbskatteavdragen som innebar sänkt skatt för förvärvsarbetande men inte för sjuka, föräldralediga eller pensionärer.

Det skulle ju löna sig att arbeta, som förre finansminister Anders Borg (M) sa. Att det skulle löna sig att ha arbetat ett långt yrkesliv var dock inte lika självklart för honom.

Det innebar att pensioner kom att beskattas högre än förvärvsarbete, något som den rödgröna regeringen nu stegvis justerar och i takt med vad statsfinanserna tillåter.

PRO gör, av begripliga skäl, tummen upp för kursändringen.

”Det här är ett efterlängtat besked. PRO har i 10 års tid arbetat hårt för att skattegapet ska slutas mellan lön och pension. Med regeringens förslag blir en stor del av de kvinnliga pensionärerna vinnarna. Det är en seger för oss”, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.

Sänkningen av pensionärsskatten är dessutom inte det enda exemplet på att regeringen tar pensionärsväljarna på allvar. Fredrik Lundh Sammeli framhåller även höjningen av bostadstillägget för pensionärer och den avgiftsfria öppenvården för personer över 85 år. 

Det kommer dock att behövas ännu fler insatser för att stärka de sämst ställda pensionärerna. Det finns fortfarande många som har det tufft. Men beskeden från Magdalena Andersson pekar åt rätt håll och visar att den socialdemokratiska finansministern har en helt annan förståelse för pensionärernas villkor än företrädaren Anders Borg.

Pensionärerna är en prioriterad grupp för S och i den rödgröna budgeten.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick Pressgruppens stipendium för ledarskribenter 2013.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar