Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Pensionärsskatten ska bort


Stefan Löfven och Magdalena Andersson passade även på att spela på boule med pensionärerna i Haninge. FOTO: TT

 

Under valrörelsen 2006 varnade dåvarande S-ledaren och statsministern Göran Persson för borgarnas ”pensionärsskatt”.

Men det blev aldrig någon större valdebatt kring ”pensionärsskatten” 2006.

Borgerliga politiker och opinionsbildare viftade bort Perssons påstående som skräckpropaganda.

Sedan blev det maktskifte och nye finansministern Anders Borg (M) införde fem jobbskatteavdrag.

Det innebar att skatten sänktes kraftigt på löneinkomster men inte på inkomster från pension, sjukpenning eller föräldraförsäkring.

Följden blev ett skattesystem där pensionärer (och även sjuka och föräldralediga) beskattades hårdare än förvärvsarbetande – precis som Persson förutspådde före valet 2006. ”Pensionärsskatten” blev en realitet.

Under de borgerliga regeringsåren gjordes visserligen en del skattelättnader för att kompensera pensionärerna. Men efter åtta år med alliansstyre kvarstod fortfarande en stor skillnad mellan löneinkomster och pensioner. 

I valrörelsen 2014 lovade emellertid Socialdemokraterna att avskaffa ”pensionärsskatten”  om de fick makten – stegvis och med hänsyn till vad statsfinanserna tillåter. Under mandatperioden har den rödgröna regeringen också inlett det arbetet.

1 januari 2016 tog den rödgröna regeringen bort skatteskillnaden för pensioner och löneinkomster upp till 10000 kronor per månad - och i budgeten för 2018 tas nu ett nytt stort kliv.

Vid en presskonferens i PRO:s lokaler i Haninge under onsdagen meddelade statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärerna med 4,4 miljarder kronor under 2018.

Med förslaget för 2018 tas ”skatteklyftan” nu bort för helt på pensioner upp till 17 000 kronor i månaden.

För en pensionär med inkomst på 17 000 kronor i månaden innebär förslaget en skattesänkning på omkring 410 kronor, beroende på hur stor kommunalskatten är.

Regeringen sätter samtidigt upp ett tydligt mål för när skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta - nämligen år 2020.

”Detta är inte snällhet, det är vårt moraliska ansvar”, framhåller Stefan Löfven.

Rätt så. Principen borde vara självklar. Pension ska betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas på samma sätt som lön.

Olikheterna i beskattning borde aldrig ha blivit verklighet - och det är bra att Stefan Löfven och Magdalena Andersson nu går i täten för en förändring.

De förefaller att ha betydligt större förståelse för pensionärernas villkor än sina företrädare Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

Glöm inte debatten om välfärden!


Nikolaj Lublanski är en av författarna till boken "Välfärdsinnovation" (Studentlitteratur).

I tisdags besökte jag kultur- och mötesstället Kaleido i Piteå. Piteå S-förening och Strömnäs-Pitholm S-förening arrangerade ett temamöte om välfärdspolitiken.

På plats fanns danske välfärdsforskaren Nikolaj Lublanski som talade om de utmaningar som den nordiska välfärdsmodellen står inför. De demografiska förändringarna kommer att innebära nya påfrestningar för kommuner och landsting/regioner.

Den stora generationen av 1940-talister passerar 80-årsstrecket under 2020-talet. Det betyder, i klartext, fler åldringar som behöver vård och omsorg.

Enligt både SKL och RRV kommer det att behövas hela 200 miljarder kronor extra till landets kommuner och landsting till 2030 enbart för att behålla dagens personaltäthet i vård och omsorg. Behoven av undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och annan personal kommer att växa kraftigt.

Det blir ingen enkel uppgift att få välfärdsekvationen att gå ihop för landets kommun- och regionpolitiker. En sak borde dock vara glasklar: De borgerliga kraven på stora skattesänkningar är illa anpassade till denna verklighet.

Vi kommer att behöva en skattekvot på minst dagens nivå för att upprätthålla kvaliteten för alla människor som behöver äldreboenden, hälsocentraler och sjukhus.

Om detta borde vi också tala mer om inför höstens viktiga val.

En grön röst inom S


Nils Harnesk, 32, skriver regelbundet i NSD. FOTO: Linnea Bergenudd

 

Nils Harnesk, Luleå, betecknar sig själv som ”Socialdemokraternas gröna röst i Norrbotten" och skriver krönikor på sidan 2 i NSD sedan 2017. Harnesk är fritidspolitiker ­- bland annat ingår han i kulturnämnden i Luleå.

I årets första krönika skriver han om beslutet att slå samman kultur- och fritidsnämnderna i Luleå.

”Vi lär av erfarenheterna i andra kommuner. Sundsvall är ett bra exempel. De slog samman sina kultur- och fritidsnämnder redan 1993”, skriver Harnesk och framhåller att sammanslagningen lösgjort mer pengar för både kultur- och fritidssektorn i Medelpadskommunen.

Harnesk driver även bloggen ”En humanist i arbetslivet”.

Baudin fortsätter att skriva


Tobias Baudin, 43, står i spetsen för Kommunal och skriver i NSD. FOTO: Claudio Bresciani/TT

 

Tobias Baudin, ordförande i Kommunalarbetarförbundet, kommer att medverka som krönikör på sidan 2 i NSD även under 2018.

Baudin, som har en bakgrund som maskinist i Luleå kommun, började att skriva i NSD redan under åren som fackligt aktiv i Kommunal Norrbotten och har fortsatt att hålla kontakten med läsarna i norr även efter flytten till Stockholm 2010.

Baudin var förste vice förbundsordsförande i Kommunal 2010-2012 och vice ordförande i LO 2012-2016. Sommaren 2016 valdes han till förbundsordförande i Kommunal, som är LO:s största medlemsförbund  med 511 345 medlemmar.

dagens krönika skriver han om Luleå Hockeys insatser för att lyfta damishockeyn och stärka jämställdheten.

”Föreningen är en värd en eloge”, framhåller Baudin.

Vänsterpartiet i fokus

 

Under söndagsförmiddagen tog jag en promenad till Sveriges Radios lokaler på Nygatan 3 i Luleå. 

Jag, Helle Klein, Dagens Arbete och Elisabeth Sandlund, tidningen Dagen, (som bägge var på plats i en av SR:s studior på Oxenstiernsgatan 20 i Stockholm) utgjorde panelen i P1:s veckomagasin ”Godmorgon, världen!”

Programledaren Olle Hägg lät oss diskutera läget i Vänsterpartiet, köpet av helikopter 14 och doping.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

112-dagen


Det ska vara lätt att larma polis, brandkår och ambulans i Sverige. FOTO: TT

 

Idag är det den elfte dagen i den andra månaden, 112. Just denna dag firas därför den europeiska 112-dagen. Tanken är att upplysa människor om att larmnumret 112 fungerar i hela Europa om du behöver hjälp.

I Sverige bjöd SOS Alarm in till ett seminarium redan 8 februari för att uppmärksamma det viktiga larmnumret. På plats fanns bland andra inrikes- och justitieminister Morgan Johansson samt representanter för hela larm- och vårdkedjan samt alla människor som arbetar inom kommun, landsting, organisationer och statliga myndigheter.

Sverige har en i huvudsak väl fungerande alarmeringstjänst. Det är lätt att larma polis, brandkår och ambulans. Men det finns ett problem med samordningen mellan olika aktörer. Sverige har olika hjälporgan med egna tekniska system, vilket gör att det ibland kan vara svårt att förmedla information och skapa en helhetsbild vid olika larm.

Därför har regeringen tillsatt en utredare som ska se över hur samhällets alarmeringstjänst kan samordnas på ett bättre sätt. I uppdraget ligger även att föreslå en teknisk plattform för förbättrad samordning. 

Utredarens samtliga uppdrag ska redovisas i ett betänkande senast 31 mars 2018.

Förhoppningsvis blir det ett initiativ som gör en bra alameringstjänst ännu bättre.

Alarmeringsfunktionen är en grundläggande samhällsuppgift som ska fungera i alla delar av landet. Nödställdas möjlighet att snabbt få kontakt med blåljusaktörerna måste säkerställas, oavsett om det handlar om behov av polis, ambulans eller brandkår.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick Pressgruppens stipendium för ledarskribenter 2013.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar