Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Pensionärsskatten ska bort


Stefan Löfven och Magdalena Andersson passade även på att spela på boule med pensionärerna i Haninge. FOTO: TT

 

Under valrörelsen 2006 varnade dåvarande S-ledaren och statsministern Göran Persson för borgarnas ”pensionärsskatt”.

Men det blev aldrig någon större valdebatt kring ”pensionärsskatten” 2006.

Borgerliga politiker och opinionsbildare viftade bort Perssons påstående som skräckpropaganda.

Sedan blev det maktskifte och nye finansministern Anders Borg (M) införde fem jobbskatteavdrag.

Det innebar att skatten sänktes kraftigt på löneinkomster men inte på inkomster från pension, sjukpenning eller föräldraförsäkring.

Följden blev ett skattesystem där pensionärer (och även sjuka och föräldralediga) beskattades hårdare än förvärvsarbetande – precis som Persson förutspådde före valet 2006. ”Pensionärsskatten” blev en realitet.

Under de borgerliga regeringsåren gjordes visserligen en del skattelättnader för att kompensera pensionärerna. Men efter åtta år med alliansstyre kvarstod fortfarande en stor skillnad mellan löneinkomster och pensioner. 

I valrörelsen 2014 lovade emellertid Socialdemokraterna att avskaffa ”pensionärsskatten”  om de fick makten – stegvis och med hänsyn till vad statsfinanserna tillåter. Under mandatperioden har den rödgröna regeringen också inlett det arbetet.

1 januari 2016 tog den rödgröna regeringen bort skatteskillnaden för pensioner och löneinkomster upp till 10000 kronor per månad - och i budgeten för 2018 tas nu ett nytt stort kliv.

Vid en presskonferens i PRO:s lokaler i Haninge under onsdagen meddelade statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärerna med 4,4 miljarder kronor under 2018.

Med förslaget för 2018 tas ”skatteklyftan” nu bort för helt på pensioner upp till 17 000 kronor i månaden.

För en pensionär med inkomst på 17 000 kronor i månaden innebär förslaget en skattesänkning på omkring 410 kronor, beroende på hur stor kommunalskatten är.

Regeringen sätter samtidigt upp ett tydligt mål för när skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta - nämligen år 2020.

”Detta är inte snällhet, det är vårt moraliska ansvar”, framhåller Stefan Löfven.

Rätt så. Principen borde vara självklar. Pension ska betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas på samma sätt som lön.

Olikheterna i beskattning borde aldrig ha blivit verklighet - och det är bra att Stefan Löfven och Magdalena Andersson nu går i täten för en förändring.

De förefaller att ha betydligt större förståelse för pensionärernas villkor än sina företrädare Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

Panelen diskuterade asylläger

 


Under söndagsförmiddagen tog jag en promenad till Sveriges Radios lokaler på Nygatan 3 i Luleå för att delta i ett panelsamtal i P1-magasinet ”God morgon, världen!” med Sydsvenskans Heidi Avellan (som befann sig i en studio i Malmö), Flammans Anna Herdy och programledaren Sara Stenholm Pihl - de två sistnämnda var på plats i studio 15 i SR-huset i Stockholm. 

Det blev diskussion om EU-kommissionens förslag om att inrätta asylläger utanför EU:s gränser, gängkriminalitet samt en mätning från Novus/Ekot som visar att en klar majoritet av alliansväljarna hellre samarbetar med Socialdemokraterna än Sverigedemokraterna.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

Hårt arbete ger resultat


Linus Sköld, Fredrik Lundh Sammeli, Hannah Bergstedt, Emilia Töyrä, Leif Pettersson och Ida Karkiainen berättade om sitt arbete i riksdagen.

 

Under torsdagsförmiddagen hamnade jag på en pressträff på Södra Hamnplan i Luleå. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten redogjorde för sina insatser under mandatperioden.

Ida Karkiainen, Haparanda, och Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, framhöll att det gör skillnad vem som styr och att det skett en tydlig kursomläggning efter regeringsskiftet 2014. Investeringar i samhällsbygget går numera före stora skattesänkningar.

Linus Sköld, Älvsbyn, pekade på vad som gjorts för att stärka skolan, sjukvården, äldreomsorgen, tandvårdsstödet och socialförsäkringarna.  

Hanna Bergstedt, Piteå, berättade om sitt arbete för nedsättningen av energiskatten för den digitala industrin (något som bidrog till att Facebook nu gör en ny stor investering i regionen).

Leif Pettersson, Boden, redogjorde för hur han och övriga S-gänget arbetat för att få med Norrbotniabanan, muddringen av Luleå hamn, bygget av E4-bron över Kalix älv och andra regionala projekt i den nationella infrastrukturplanen.

Emilia Töyrä, Kiruna, beskrev hur länets S-företrädare samarbetat med sina kamrater från de övriga skogslänen och i riksdagsgruppen för att få genomslag för sina hjärtefrågor.

Det sistnämnda tål att understrykas med rödpennan både en och två gånger. Norrbotten är en fjärdedel av Sveriges yta men länet har bara 2,5 procent av rikets befolkning (och följaktligen bara 2,5 procent av representanterna i riksdagen).

Därför gäller det att nätverka, samverka, samtala, argumentera och vinna andra för de norrbottniska kraven och synpunkterna.

En riksdagsledamot kan gapa och skrika hur mycket som helst. Men i slutändan är det förmågan att vinna en riksdagsmajoritet för sina krav som betyder något.

Den här mandatperioden kan den norrbottniska S-riksdagsbänken också redovisa ovanligt många sådana framgångar. Jag skrev om flera exempel på NSD:s ledarsida 12 juni.

Socialdemokratin har sett och uppmärksammat behoven i norr på ett sätt som inte skedde under alliansregeringen 2006-2014.

Något borde det betyda i höstens val.

Stål utan kol

 

Under alliansregeringen 2006-2014 behandlades de statliga företagen som simpla privatiseringsobjekt.  

Borgarna sålde ut hela eller delar av aktieinnehavet i Teliasonera, OMX, Vin&Sprit, Vasakronan, Nordea, Arbetslivsresurs och Vectura för att finansiera sina skattesänkningar.

Sedan Mikael Damberg (S) blev chef för Näringsdepartementet 2014 har det emellertid skett en kursomläggning. Nu har de statliga företagen istället blivit viktiga verktyg i arbetet för ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle.

En konkret framtidssatsning är Hybrit – statliga Vattenfalls och LKAB:s samarbete med ståljätten SSAB för utveckla en stålproduktion utan koldioxidutsläpp (i Youtube-klippet finns en kortfattad och pedagogisk genomgång av projektet).

Nu tas det första spadtaget för pilotanläggningen för Hybrit i Luleå. På plats under onsdagen finns tungviktare från både politik och näringsliv - däribland statsminister Stefan Löfven, vice statsminister Isabella Lövin, SSAB:s vd Martin Lindqvist, Vattenfalls vd Magnus Hall, LKAB:s vd Jan Moström och Mårten Görnerup, vd för Hybrit.

Statliga Energimyndigheten bidrar med totalt 528 miljoner kr och siktet är inställt på att ha en lösning på plats för fossilfritt stål 2035. Om det blir framgångsrikt innebär det att Sverige kan sänka sin koldioxidutsläpp med tio procent och Finland med sju procent.

Hybrit är ett lysande exempel på att det går att förena högt ställda ambitioner för både industri- och klimatpolitik. Istället för att hålla fast vid gammal teknik går svensk industri i bräschen för att utveckla nya moderna lösningar och ta bort klimatpåverkan.

Det framstår som en betydligt smartare och mer framtidsinriktad politik än president Donald Trumps attacker mot amerikanska miljölagar som begränsar koldioxidutsläppen och uppmuntrar grön energiproduktion.

Minns Anna Lindh!


Anna Lindh var SSU:s förbundsordförande 1984-1990. NSD:s Olov Abrahamsson var ordförande för SSU Norrbotten 1984-1987 och ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990. På bilden syns de tillsammas i ett klassrum på gamla Midskogsskolan i Luleå 1985. FOTO: NSD Arkiv

 

I dag, tisdag 19 juni 2018, skulle Anna Lindh ha fyllt 61 år om hon fått leva. Det uppmärksammas av Anna Lindhs minnesfond och Olof Palmes Internationella Center som arrangerar ett seminarium i Kulturhuset i Stockholm med rubriken ”Praktisk feminism i en globaliserad värld”.

Det är ett tema som ligger helt i linje med Anna Lindhs liv och politiska gärning. Dagens utrikesminister Margot Wallström prisas med all rätt för Sveriges feministiska utrikespolitik av FN-organet UN Women. Men det var Anna som röjde väg och tog de första stegen för att vässa den feministiska profilen i Sveriges internationella arbete.

Som utrikesminister 1998-2003 lyfte Anna ständigt demokrati, jämställdhet och kvinnors rättigheter, vilket väckte respekt även bland politiska motståndare.

”Som feministisk förebild var Anna Lindh ovärderlig”, framhöll till exempel liberalen Birgitta Ohlsson i ett inlägg hos SVT Opinion 2013.

Under dagens seminarium kommer årets Anna Lindh-pris att delas ut till Eren Keskin, turkisk människorättsadvokat som leder organisationen The Association of Legal Aid Against Sexual Violence. Hon arbetar med att hjälpa våldsutsatta flickor och kvinnor liksom HBTQ-personer och syriska skyddsbehövande i Turkiet.

Det känns helt i överensstämmelse med Anna Lindhs eget engagemang för att stärka och stötta utsatta grupper i världen. Keskin är en värdig mottagare av Anna Lindh-priset.

Nödvändig manifestation


Robin Rydehäll, Elias Sundberg och Nils Harnesk välkomnar människor till LO:s och Socialdemokraternas monter i Stadsparken i Luleå.

 

Under hela helgen pågår Luleå Pride i Stadsparken. Även LO och Socialdemokraterna finns på plats.

Det är en markering om att Prides budskap om allas lika rätt och värde även är arbetarrörelsens paroll. Även LO och Socialdemokraterna motsätter sig alla former av diskriminering i arbets- och samhällslivet oavsett om det handlar om sexuell läggning, könstillhörighet, etnicitet eller något annat.

Sverige hör till de länder som nått långt i arbetet för sexuellt likaberättigande. Men det betyder inte att tillvaron är problemfri.

Ett exempel: 2016 skedde 6145 hatbrottsanmälningar i Sverige. Liksom tidigare år var de främlingsfientliga/rasistiska motiven vanligast, följt av hatbrott på grund av sexuell läggning. 553 av hatbrottsanmälningarna handlade om sexuell läggning.

Därför finns det sannerligen behov av att fortsätta manifestera och demonstrera för människors likaberättigande.

Vi har fortfarande en lång väg att vandra innan alla människor kan leva som de vill utan att behöva bli utsatta för hat, fördomar och kränkningar. Prides budskap är angeläget även 2018.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Medverkar ibland i P1:s veckomagasin "God morgon, världen!".


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar