Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Bra för jobben och miljön

 

Under torsdagen beslutade den rödgröna regeringen att lägga fram en proposition om godstrafikfrågor. I den föreslås att delar av vägnätet ska öppnas upp för lastbilar med 74 tons totalvikt.

Det är ett förslag som är positivt för näringslivet (icke minst för skogsbolagen i norra Sverige) men det har också miljömässiga fördelar. Det innebär att varje lastbil får med sig en ökad mängd gods och på så sätt kan utsläppen per tonkilometer minska.

Beskedet välkomnas också av Leif Pettersson (bilden), S-riksdagsledamot från Boden och ledamot i riksdagens trafikutskott.

”74 tons lastbilar innebär fördelar både för jobb och för klimat. Jobben gynnas genom att industrins godstransporten effektiviseras samtidigt som konkurrenskraften för svenska åkerier stärks”, säger han.

Siktet är inställt på att trafiken med 74-tons lastbilar ska kunna starta i början av 2018. Det blir Trafikverkets uppgift att avgöra exakt vilka vägar som öppnas för de tyngre lastbilarna.

Även branschorganisationen Skogsindustrierna ser förändringen som ett steg i rätt riktning. Men den hade helst sett att Sverige följt Finlands exempel. Där har transporter på upp till 76 ton varit tillåtna sedan 2013.

”Där tillät man de tunga transporterna på alla vägar och lagade dem först när det uppstod skador. Det har fungerat alldeles utmärkt”, konstaterar Karolina Boxholm, transportdirektör hos Skogsindustrierna.

Skogsnäringen oroas för att vägnätet för den nya tyngre trafiken inte ska bli tillräckligt stort. För att förändringen ska göra verklig nytta krävs ju ett tillräckligt stort vägnät att köra de tyngre transporterna på. I annat fall blir det inte lönsamt för bolagen att investera i större och tyngre fordon.

Därför måste regeringen ha beredskap för att ta ytterligare steg om den nu föreslagna förändringen inte får de önskade effekterna.

Han ska leda S i norr


Fredrik Lundh Sammeli fick förnyat förtroende att leda S-distriktet i Norrbotten.

 

Under helgens distriktskongress i Luleå har Socialdemokraterna i Norrbotten även valt ny distriktsstyrelse.

Följande fick distriktskongressens förtroende som ordinarie ledamöter: Fredrik Lundh Sammeli, Luleå (ordförande), Krister Johansson, Luleå (facklig ledare), Linus Sköld, Älvsbyn (studieorganisatör), Lotta Åman, Arvidsjaur, Niklas Nordström, Luleå, Beatrice Öman, Boden, Johannes Sundelin, Gällivare, Viktoria Danell, Kalix, Andreas Fors, Kiruna, Helena Stenberg, Piteå, Robert Bernhardsson, Jokkmokk, Marlene Haara, Haparanda, Niclas Hökfors, Överkalix, Ann-Sofie Isaksson, Pajala, samt Mats Abrahamsson, Arjeplog.

Till ersättare i distriktsstyrelsen valdes Carina Strömbäck, Kalix, Anders Lundqvist, Piteå, Ann-Christine Ollinen, Haparanda, Johan Lund, Boden, samt Camilla Mattila, Övertorneå.

100 år med S i Norrbotten


De många medlemmarna är och förblir socialdemokratins största tillgång.

 

Det har gått 100 år sedan partisplittringen 1917 och en bullrig vänsteropposition bröt sig ur det socialdemokratiska partiet. I bakgrunden fanns frågorna om både taktik och politik: Skulle arbetarrörelsen gå den parlamentariska vägen eller välja revolutionära och utomparlamentariska metoder?

Särskilt hård var striden mellan reformister och revolutionärer i Norrbotten, vilket också uppmärksammats under helgens S-distriktskongress i Luleå. I tal och panelsamtal har 100 år med socialdemokratisk reformism hyllats.

Men S-distriktet har inte bara blickat bakåt och talat om sina historiska triumfer. Diskussionerna har framför allt tagit sikte på framtiden.

I sitt inledningsanförande meddelade S-distriktets ordförande Fredrik Lundh Sammeli även att arbetarrörelsen i Norrbotten kommer att dra igång en tankesmedja.

”Det är vår present från distriktsstyrelsen till socialdemokratin i norr. Vi behöver samla arbetarrörelsen för politik- och idéutveckling”, sa han inför cirka 200 kongressombud.

Gott så. Det gäller att stärka arbetarrörelsens positioner i samhällsdebatten och anlägga moteld till Timbro och andra marknadsliberala tankesmedjor.

Men det räcker inte med att starta nya tankesmedjor för S. Lika viktigt är det klassiska uppdraget att organisera människor.

Socialdemokratins historiska styrka har varit och är den folkliga förankringen - de många medlemmarna och kopplingen till människors vardag och arbetsplatser.

Därför gäller det att medlemsvärvning och starten av nya socialdemokratiska grundorganisationer prioriteras lika högt som bildandet av nya tankesmedjor.

90 000 S-medlemmar kommer alltid att vara en större tillgång än en tankesmedja.

Baudin ger goda råd till S i norr


Tobias Baudin talade om välfärds- och personalpolitik vid ett seminarium under S-distriktskongressen i Luleå.

 

Tobias Baudin, ordförande i Kommunalarbetareförbundet, är en av många prominenta gäster vid S-distriktskongressen i Luleå. Med sig i bagaget på flygresan till Norrbotten hade han dessutom förbundets manifest ”Ta täten” som innehåller tio goda råd till landets alla politiker.

I den lilla skriften påminner Kommunal om att den som sitter i fullmäktige eller i en nämnd inte bara är politiker utan också arbetsgivare, vilket innebär ett ansvar för att utveckla arbetsmiljö och anställningsvillkor i den offentliga sektorn.

En del S-ledda kommuner har redan en modern och progressiv personalpolitik. 

Till exempel är Kiruna bäst i landet på att ordna heltider till sina anställda. 86 procent av de anställda har heltidsjobb, enligt tidningen Arbetet.

Ett annat bra exempel är Luleå. Där satsar såväl socialnämnden som barn- och utbildningsförvaltningen på att fler anställda ska få sina arbetskläder betalda av arbetsgivaren.

”Satsningarna är”, som Baudin framhåller, ”ett resultat av stark facklig-politisk samverkan”. 

Det behövs emellertid fler liknande initiativ och goda exempel. Fler kommuner bör följa i Luleås och Kirunas fotspår. 

En schysst personalpolitik i den offentliga sektorn ligger i både brukarnas och skattebetalarnas intresse.

Som Tobias Baudin uttrycker saken: ”Vi vet att där personalen trivs med löner och arbetsvilllkor ökar också kvaliteten i verksamheten.”

Skiljelinjerna tydliggörs


Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll talade från Gula Paviljongen i Luleå.

 

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll höll ett väldigt personligt tal när Socialdemokraterna i Norrbotten inledde sin distriktskongress vid Gula Paviljongen i Luleå under lördagen.

Hon talade om uppväxten i Göteborgsförorten Bergsjön och hur livet fört henne hela vägen till regeringen.

”Jag är, liksom statsministern, ett resultat av det svenska välfärdssamhället. Arbetarungen som växte upp i familjen utan pengar. Där vi i slutet av varje månad fick låna för att ha råd med maten och det grundläggande”, berättade Strandhäll.

I dag är hon själv ansvarig för att förbättra villkoren för de som har det sämst ställt.

En hel del har också skett efter regeringsskiftet 2014. 7 september 2015 höjdes taket i a-kassan. 1 februari 2016 avskaffades den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. 1 januari 2016 sänktes skatten för pensionärerna med de lägsta inkomsterna. 1 januari 2018 sluts skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare för alla med en inkomst upp till 14000 kronor.

Det visar att den rödgröna regeringen och Strandhäll har en helt annan fördelningspolitisk filosofi än det gamla alliansstyret. Skiljelinjerna gentemot de borgerliga partierna blir allt tydligare.

Det betyder emellertid inte att Strandhäll och hennes regeringskollegor är nöjda. 

I sitt tal i Gula Paviljongen tryckte hon hårt på att det behövs ytterligare insatser för de sämst ställda pensionärerna. Hon pekade på sin egen mamma, som är en av alla pensionärer som lever på garantipension och har svårt att få ekonomin att gå ihop.

”Jag vill ge ett tydligt löfte: Vi kommer att leverera konkreta förslag på hur Sveriges pensionärer ska få det bättre. Inte om 20 år - utan nu”, sa hon.

Det är ett besked som inte kan missförstås. Pensionärerna är och kommer att vara en prioriterad grupp för den rödgröna regeringen.

Hur långt det kommer att räcka i valet 2018 återstår att se. Men något borde det betyda att Sverige nu har en regering som har siktet inställt på att stärka jämlikheten - inte ökar skillnaderna mellan löntagare och pensionärer som skedde under de borgerliga regeringsåren 2006-2014.

S i norr samlas


Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för S i Norrbotten, välkomnar ombuden till distriktskongressen i Luleå.

 

Socialdemokraternas distriktskongress i Norrbotten är alltjämt en av de viktigaste politiska samlingarna i regionen under året. Partiet sitter med styråran i 11 av länets 14 kommuner och leder arbetet i regionfullmäktiige tillsammans med V och MP.

I det senaste riksdagsvalet fick S även goda 48,7 procent i Norrbotten.

Det innebär att S fortfarande har både maktpositioner och stort inflytande i landets nordligaste län.

Därför blir det intressant att följa diskussionerna och besluten vid helgens S-distriktskongress i Luleå. Dagens kongressbeslut kan vara morgondagens verklighet.

På dagordningen står 27 motioner, val av distriktsstyrelse och sedvanliga årsmötesförhandlingar.

Kongressen gästas av bland andra socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Dessutom är det i år prick 100 år sedan partisprängningen 1917, vilket kommer att uppmärksammas under kongressdagarna.

Mer information om distriktskongressen finns på S-distriktets webbplats.

 

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Har tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar