Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

100 år med SSU (del 2)

 

I boken ”Hälsing och förnyare” (Premiss 2016) skriver Håkan A Bengtsson (en gång i tiden redaktör för SSU-tidskriften Tvärdag) intressant om 1920-talets SSU. Reformismen och antikommunismen stod i fokus.

”Där fanns gestalter som författaren Nils Karleby, organisatören Karl Hovberg, agitatorn Gunnar Lundberg och ­­– icke minst ­– SSU:s ordförande Rickard Lindström (bilden)”, berättar Bengtsson.

Det var en generation som fick en avgörande betydelse för att svensk socialdemokrati kunde bli vad den blev. Lindström & Co tog avstånd från de gamla marxistiska dogmerna och tog sikte på att göra socialdemokratin till ett socialreformistiskt och pragmatiskt parti.

Vägvalet var inte självklart. Men på S-kongressen 1932 blev det huvudlinjen för partiet. Människors levnadsvillkor och bygget av välfärdsstaten – inte socialisering av storföretag och banker – skulle vara det viktiga för svensk arbetarrörelse.

Det är idéer som präglat svensk socialdemokrati sedan dess - från Per-Albin Hansson till Stefan Löfven

Med alla rimliga mått mätt har det varit en framgångsrik strategi.  Det gamla fattig-Sverige förvandlades till ett modernt folkhem – och socialdemokratin höll i rodret och blev ett stort politiskt parti.

I dag lever vi i ett annat samhälle och en annan tid. Men Rickard Lindströms och Nils Karlebys idéer äger fortfarande aktualitet.

Det centrala är inte ägandet av produktionsmedlen, utan fördelningen av produktionsresultatet och att verka för att alla får ett schysst liv.

SSU 100 år (del 11)

Inför valet 1988 mobiliserade Norrbottens SSU-distrikt massivt. På bilden syns några av dåtidens SSU-aktivister i norr.

Övre raden fr v Anders Öberg (i dag landstingsråd i Norrbotten), Eva Näsvall, Tommy Stenberg och Anne-Marie Holm. Mellersta raden fr v Lotta Appelqvist, Catarina Sandgren, Niklas Nordström (i dag kommunalråd i Luleå) och Ingela Marklund. Nedersta raden fr v Peter Larsgren, Ulf Rehnberg (under en period kommunalråd i Gällivare), Mikael Åström och David Rutström.

Deras och andras slit gav resultat. I riksdagsvalet 1988 fick S hela 58,1 procent av rösterna i Norrbotten. Det är och förblir ett imponerande valresultat även med norrbottniska mått mätt.

SSU 100 år (del 10)

På nyårsafton 1984 blev några SSU:are med invandrarbakgrund misshandlade av ett gäng skinnskallar i en taxikö i Södertälje. 

Händelsen gjorde att SSU-distriktet i Stockholms län bestämde sig för att inleda en kampanj mot rasismen.

SSU:arna lät sig inspireras av den franska organisationen SOS Racisme som under 1984 hade dragit igång kampanjen ”Touche pas a mon pote” som en motvikt till Le Pen och Nationella Fronten. 

SSU översatte det franska kampanjbudskapet till ”Rör inte min kompis”. Andra politiska ungdomsförbund hakade på.

Det blev den mest kända SSU-kampanjen någonsin i hela Sverige. Knappen delades ut i hela landet, från Kiruna i norr till Ystad i söder.

Från början bestämde sig SSU och övriga ungdomsförbund att trycka upp 10 000 knappar, vilket många tyckte var för mycket. Men kampanjen blev en enorm succè. 

Totalt såldes över en miljon ”Rör inte min kompis”-knappar!

Tyvärr är kampanjen och knappen lika aktuell 2017. Dagens Sverige är på intet sätt förskonat från rasism och hatbrott. 

SSU 100 år (del 9)


Olof Palme besökte Luleå i slutet av valrörelsen 1982. FOTO: NSD Arkiv

 

Röstraggarbilen spelade en stor roll under valrörelsen i Norrbotten 1982. SSU:arna i Luleå använde bilen för att få kontakt med stadens motorburna ungdom.

Även Olof Palme fick en åktur i röstraggarbilen när han besökte Luleå sista veckan före valet.

Palmes möte i sporthallen i Luleå 13 september 1982 är för övrigt ett av mina häftigaste politiska minnen. 3 000 norrbottningar hade trängt ihop sig i hallen och lyssnade på S-ledaren.

S-ledaren raljerade med den dåvarande borgarregeringen men beskrev även sitt eget partis idéer och visioner. Han berättade om programmet ”Framtid för Sverige” och arbetarrörelsens ”Utvecklingsplan för Norrbotten”.

”En socialdemokratisk regering kommer att genomföra utvecklingsplanen för Norrbotten”, lovade Palme.

Så blev det också. Socialdemokraterna vann valet - och bara ett halvår efter regeringsskiftet 1982 presenterade den nya S-regeringen sin särskilda Norrbottensproposition, insatserna för att rädda länets basindustrier och utveckla nya verksamheter. 

För mig som var ung SSU:are då var det fascinerande att se denna politikens väg från ax till limpa.

De krav som diskuterats av partimedlemmar, SSU:are och kvinnoklubbister i Norrbotten blev verklighet. Politiken kunde faktiskt påverka och medverka till en bättre regional utveckling.

100 år med SSU (del 8)

SSU-kongressen 1981 var en stormig tillställning. På bilden ser vi SSU-distriktets dåvarande vice ordförande Hans Palmgren ha ett allvarligt samtal med Kirunaombuden Mats Taavenikku, Sven Nilsson och Kjell Rautio (i dag välfärdsutredare på LO och NSD-krönikör).

I en NSD-ledare 4 juli 2016 skrev jag  om motsättningarna på denna kongress och om alltför tidigt bortgångne Kenth Högström som var en av förgrundsgestalterna i det uppslitande bråket mellan de så kallade självförvaltarna och traditionalisterna i SSU-förbundet.

Med historiens facit i hand är det obegripligt att striden kunde bli så hård och skapa sådana djupa motsättningar mellan olika SSU-distrikt. Klart är bara att det gick åt en massa energi till internt tjafs istället för att flytta fram SSU:s positioner på skolor och arbetsplatser.

Det bör också vara en lärdom för dagens SSU- och partiaktiva. Man vinner inga nya sympatisörer med interna ställningskrig.

Alla socialdemokrater behöver så klart inte vara trädda på snöre och tycka likadant. Men det går att diskutera politik- och idéutveckling utan att ta heder och ära av varandra.

De politiska huvudmotståndarna och verkliga samhällsproblemen finns faktiskt på andra håll än i den egna organisationen.

100 år med SSU (del 7)

 

På sidan 32 i historiken ”Brantings barnbarn” (som gavs ut av SSU Norrbotten 1992) hittar jag några bilder från 1970-talets livaktiga SSU-verksamhet. Flera av personerna har senare gjort fina politiska och fackliga karriärer.

Notera bland andra en ung Anders Sundström, som var ordförande i SSU-distriktet en kort period 1972.

SSU-tiden blev början på ett långt liv i samhällets tjänst. Senare i livet har Sundström hunnit vara både kommunalråd, statsråd, bankdirektör och vd för försäkringsjätten Folksam. Nu är han styrelseordförande i KF och Coop Sverige AB.

I SSU-historiken berättar Sundström om hur hans engagemang började:

”Jag gick med i SSU hemma i Piteå 1968. De stora frågorna då var demokratiseringen av skolan och internationella frågor som befrielsekampen i Mozambique och Vietnamkriget.”

Det säger en del om SSU då men även nu. Det internationella solidaritetsarbetet är en viktig del av SSU även 2017.

Internationalismen är och förblir en del av ungdomsförbundets DNA.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var ordförande i Norrbottens SSU-distrikt 1984-87.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar