Logga in
Logga ut

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Insekter viktiga

Råneå Livsviktiga insekter.

Det har under den senaste tiden florerat både diskussioner och debattartiklar om faran med klimatförändringarna som förändrar insektslivet. Som flugfiskare och fjällvandrare har jag absolut märkt en stor förändring gällande just insektslivet, en vital del av en flugfiskares iakttagelser. Kanske inte så underligt eftersom vi fiskar meds konstgjorda flugor, så kallade imitationer.

Under i stort sett alla mina fiskeår, förutom de senaste 10-12 åren, har gamla schemat alltid fungerat, lika tydligt som att staren kom i mitten på april och att flugsnapparen kom kring den 20 maj. Så var det med insekterna också, kläckningarna höll oftast närapå klockslaget. Numera är det inte så. Under de senaste tio åren har naturens egen klocka hakat upp sig och redan i mitten av juli, under extremt varma dagar, har alla möjliga insekter redan kläckt ur sig, vilket har vållat stora problem för nyss komna flyttfåglar som lövsångare, flugsnappare och blåhakesångare. Mer om detta kommer i mon krönika onsdagen den 17 januari.

 

Mina krönikor kommer som vanligt en gång i månaden, med den förändringen att i år kommer de på onsdagar.                       gunnar@westrin.se

 

BILD; INSEKTSÄTARE. En grå flugsnappare med munnen full. Foto; GW

Föredrag Nattavaara

Råneå Föreläsning i Nattavaara.

Måndagen den 15 oktober kommer jag att vara i Nattavaara för en föreläsning. Detta på hembygdsgården klockan 18.30. Föreläsningen heter ”Mitt liv som flugfiskare” men innehåller också en hel del annat, framför allt inom ekologin och biologin. Det har blivit några föreläsningar genom alla åren och nyss randade jag det magiska strecket av 600 föredrag. I Sverige och i Norge. Det har varit fantastiska år med många dråpligheter, äventyr och intressanta möten med människor. Nu är det alltså dags för Nattavaara i vackra Råne älvdal. Senast jag hade en föreläsning i Nattavaara var den 4 maj 1995. Då var jag 49, nu 72. Så det kan bli. Föreläsningsplatserna är spridda över hela landet. Det har varit allt från fiskeklubbar, föreningar, landsting, länsstyrelser, sällskap till privata gig. Rekordet har gamla danspalatset Rotundan i Västerås (nu rivet) med ca 450 personer.

Väl mött i Nattavaara på måndag; Gällivare kommuns kulturfestival där bl a Nattavaara Hembygdsförening finns med. Arrangörer är Gällivare kommun och Nattavaara Hembygdsförening.gunnar@westrin.se

Visdom

Råneå Visdom som håller.

Jag hade den turen att få växa upp bland släktingar som var och blev experter på botanik, zoologi, biologi och ekologi. Inte underligt med tanke på de miljöer jag omgavs med, fjälltraktsskog, fjäll i fonden och sjöar fulla med fisk. Min morfar var bonde med sinne för ekologi och botanik. Han kunde sin flora på latin, bara det märkvärdigt, med tanke på det hårda jobb han hade. Mina morbröder var inte sämre och när en av de kom hem till gårdarna en sommar, efter studier i zoologi i Stockholm, drog han mig åt sidan för ett samtal. Naturligtvis visste han att jag var omåttligt intresserad av fiske. Då sa han så här;

- Du, lyssna här, sa han. Om du lär dig ett antal växter, hur de ser ut, om du lär dig ett trettiotal fåglar och hur de låter, blir det ännu roligare att fiska.

Där väcktes mitt intresse för artkunskap, inte enbart gällande fåglar och växter, utan också för insekter, en god förutsättning för det flugfiske jag skulle idka resten av mitt liv. När jag rannsakar mitt minne, eller läser valda delar ur mina dagböcker, ser och förstår jag att morbror hade gjort ett livslångt avtryck hos mig. Många gånger har det också varit så att möten med allehanda däggdjur, fåglar och växter har varit de fiskeresornas mest minnesvärda ögonblick. Som vargen på Råstojaure 1993, spännande björnmöten, eller sångsvanarnas susande flykt över hjortronblomsprunkande myrar på fjärran Sandåslandet. Då fiskefångsterna kom i andra hand. Jag tycker det är storartat… gunnar@westrin.se

Råneälvens status

Råneå. Hej.

Från att ha varit en skrämmande torrfåra under delar av sommaren har nu regnet gjort att Råneälven stiger, vilket är tur med tanke på den kommande vintern. För det första behöver vi allt vatten vi kan få tag på. Såg att vi ligger under medel i Norrbotten gällande grundvattnet. Viktigt också att den lekande fiskens ägg kommer till nytta fram mot våren och försommaren.  Risken finns alltid att äggen med en del föräldrafiskar annars fryser inne och dör på grund av bottenfrysning. Sen måste vi naturligtvis tänka på våra uttrar, djur som verkligen hör samman med just Råneälven. gunnar@westrin.se    

Randig månadsfluga

Råneå Randig nattslända. 

Som flugfiskare har jag alltid varit extra förtjust i nattsländor och dess imitationer. Som harrfiskare lärde jag mig ganska snabbt att just de sländorna kunde vara väldigt attraktiva för just den arten av fisk. På den tiden då klimat var att lita på ansåg vi spönötare att nattsländetiden kom efter midsommar, oftast en liten vecka in i juli. Så är det tyvärr inte längre, utan en del kläckningar kommer redan betydligt tidigare, på grund av klimatförändringarna.

Enkelt uttryckt kan sägas att nattsländorna har vingarna bakåtlutade, liggande mot kroppen och att dagsländorna har vingarna mer uppstående. De flesta nattsländorna har inga stjärtspröt, vilket dagsländorna har. Generellt är att nattsländorna lever längre än dagsländorna och att de kan finnas i luften så länge det är plusgrader, kanske långt in i oktober.

Den mest kända nattsländeflugan är utan dess tvekan den internationellt kända Européa 12, oftast kallad Europatolvan.  Min version av en nattslända har en mer profilerad kropp, därtill randig. Denna ”randighet” kallas för att man binder den segmenterad, precis som många insektskroppar ser ut i verkligheten.

Randig nattslända.

Gunnar Westrin

Krok;            Rak eller förlängd streamerkrok. Storlekar 8-12.

Bildtråd;       Gult bindsilke.

Kropp;          Dubbad kropp ,ed en blandning av Fly-Rite #19 Light Tan, #26 Adams Gray

                      och #27 Speckled Dun Light Hendrickson. (grågrön kropp med andra ord).

Ribbing;        Segmenteringen på kroppen, se bild. Gult bindsilke.

Vinge;           Spräckligt dun av teal. Jag brukar lacka nattsländevingarnas bakre del så att de

 håller ihop lite snyggare.

Hackel;         Originalet har jag valt som en Hoffmannacke i färgen Grizzly Dyes Olive Cape.

                      Låter väl så nördigt men är alltså en tuppnacke som är färgad i brungrönt.

Huvud;          Lackas efter behov med klarlack.

Tips;             Experimentara hej vilt. Du behöver inte alls följa färgerna. Tekniken och formen

är viktiga. Pröva dig fram, det är det som är kul.

gunnar@westrin.se  

Minnenas fors

Råneå Älven som vägrade dö. Minnenas fors.

Det slog mig häromdagen, då jag cyklade förbi Prästholmsforsens början, på bron mellan Orrbyn och södra sidan av Råneälven, att här stod nog det avgörande slaget om Råneälven som fortfarande ett outbyggt vattendrag. Nu har det gått många år sedan debatterna, som började sommaren 1976 och avslutades med riksdagsomröstningen i november 1986. Den 1 juli 1987 upptogs den i dåtidens Naturresurslagen som skyddad, numera en del av Miljöbalken. Min sida vann till slut den dramatiska omröstningen i riksdagen, sedan M ändrat sig på slutet. Siffrorna stannade på 161 för och 139 mot. Det är med andra ord med bara 22 rösters övervikt som Råneälven och några andra älvar fortfarande rinner fritt sedan de forsade fram under inlandsisen. För två år sedan (2016) firade jag älven som fri på just den här bron och lät en röd ros singla ner mot vattnet. Den flöt så vackert med strömmen och visst hörde jag att älven jublade. Visst kom det en tår.

Varför just Prästholmsforsen? Vi i AMORE-gruppen (Aktionsgruppen Mot Råneälvens Exploatering) och många inblandade var i slutfas med debatterna. Då råkade det vara så att en folkpartigrupp med Bengt Westerberg i spetsen, där också namn som Bjelle och Ekman fanns med, gjorde en röstresa i Norrbotten. Utanför Niemisel blev dessa ”kidnappade” och eskorterades snabbt till Hasaforsen, där vi hade arrangerat lunch i gröngräset, älgköttsoppa, tunnbröd och kaffe. Vid stranden låg min kanadensare.

Dagen innan hade Westerberg sagt i Dagens Nyheter att vi åtminstone måste få bygga ut Råneälven. Jag tog med honom i kanoten, sen drog vi nedströms till just Bron vid Orrbyn över Prästholmsforsen. Den timslånga paddlingen var gemytlig. Vi såg tranor, sångsvanar, plask efter enorma gäddor och en hel del knipor. När vi närmade oss bron såg vi att den var i stort sett belamrad med journalister. När vi drog upp farkosten till höger om brofästet sade Westerberg;

-Jag ska personligen se till att den här älven inte blir utbyggd. Så lite behövdes för att ändra ett helt parti. Ibland måste man få se sakernas betydelse i debatterna. Inte bara sitta och bestämma. Det är kanske inte så underligt att blodet svallar när jag cyklar över bron.

 

Ett särskilt tack till journalisten och radiorösten Urban Prytz.

gunnar@westrin.se

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar