Logga in
Logga ut

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Ekologiskt förnuft?

Råneå. Miljödebatterna har blivit enformiga.

Jag har varit engagerad i miljödebatter under väldigt många år. Debatterna om Råneälven (1976-86) blev det verkliga elddopet, med intriger, politiska knep, gråt och tandagnisslan. Kontentan av detta var bland annat att fixa nya arbetstillfällen på naturens bekostad, en strategi som följt alla debatter genom alla tider, framför allt när det har gällt vissa mer känsliga skogsavverkningar, älvutbyggnader och gruvetableringar. Jag förstår naturligtvis att folk vill ha jobb, men frågan som kvarstår är hur länge vi kan locka med ”naturliga jobb”. Den naturliga naturen krymper för var dag! Det är bara att titta på hur det onaturliga industriella skogsbruket breder ut sig. 

Jag blir faktiskt lite konfunderad när politiker hela tiden hamnar i samma bakvatten, den att naturen alltid ska bjussa på nya arbetstillfällen. Om Vattenfall den gången hade fått som de ville med Råneälven hade den idag varit utbyggd med tre eller fyra kraftverk och en jättelik kraftverksdamm uppströms Mårdsel efter Aimosystemet. Enligt de uppgifter jag fick skulle själva dammen ha blivit ca 25km2. Inga kraftverk skulle ha byggts nedströms Mårdsel. Spegeldammar skulle däremot ha byggts nedströms Mårdsel med en minimivattenföring på 1-10m3/s. Där skulle det planteras ut ”ädelfiskar”, laxar hette det på den tiden, det vill säga regnbågslaxar, numera kallad regnbågar. Vattenfalls biolog skroderade med att locka med laxar i älven, vilket det var dåligt med (naturliga laxar) på den tiden och att vi på sätt skulle få byta bort alla skräp- och ogräsfiskar mot ädlare valörer. Landskapsarkitekten sa att få vi bara bygga ut älven så nog ska vi göra mycket snyggare stränder än det var som naturligt?

Idag vet vi att den gemensamma turismen drar in mer kosing till staten än vad som kommer in från skog, gruvor och vattenkraft. Enbart Swedish Lapland har haft en omsättning på drygt sex miljarder, enligt uppgift. Swedish Lapland gräver inte ut älvar, spränger inte berg och hugger inte ner för ekologin värdefull skog…men pengarna kommer in!!! Eller som en mindre eftertänksam gruvfogde vräkte ur sig; ”Det ska synas att riktiga arbetare har gjort ett riktigt jobb. ???   

Avslutningsvis; Ponera att älven hade blivit utbyggd. Vilka jobb skulle då ha blivit klar? Idag ringer unga familjebildare till mig och undrar hur man skulle kunna få köpa ett hus i någon by efter Råneälven. Pendelavstånd till både Luleå och Boden ligger helt perfekt. Fina och mycket framgångsrika natur- och guideföretag har vuxit upp efter älvdalen och laxen har kommit tillbaka. Bättre än så kan det väl knappast bli?      gunnar@westrin.se   

 

BILDEN; Ekologin bygger på balansen mellan olika biologiska system och organismer, komplicerade nätverk som redan har rubbats.

Torrt

Råneå Torrsommar och vattenbrist.

Det blev en sällsynt varm och torr sommar. Kanske den torraste under hela mitt liv? Konstigt nog minns jag många av min barndoms somrar i norra Jämtland som regniga och kalla. Det fanns en stor grop ute på byavägen som alltid fylldes med vatten när regnet kom. Där byggde vi bark- och träbåtar, som sjösattes i det vattenfyllda hålet, skepp som sedermera seglade vidare ner efter vägen. Minns aldrig att det var brist på vatten. Mormor var optimist och menade att vatten var Guds gåva till mänskligheten. Morfar däremot oroade sig alltid inför höhässjningen, eftersom just den aktiviteten tarvade torrt och gärna lite blåsigt väder.

Hur det nu än var med den saken så börjar jag höstens krönikor onsdagen den 5 september med en fundering om just torrsomrar, fiskars leverne och om de rubbningar som kan uppkomma vid långt torka. Ha en fortsatt bra sommar. Lite regn skulle inte skada.  gunnar@westrin.se    

Sommarfiskets tid.

Råneå Sommarfisket står för dörren.

Tiden går fort och nu är vi äntligen inne i sommarfiskets äventyrligheter. För min egen del blir det absolut några fjällfisken och en resa hem till mitt hemlän Jämtland. Varje sommar hamnar jag i åsnans ställe med valet av lämplig hötapp. Jämtland eller Norrbotten, kända eller okända fiskevatten, blir val jag måste ta.

Genom åren har jag märkt att jag allt mer hamnar på kända vatten, där jag har kunskapen för att någorlunda kunna genomföre n hygglig fiskevistelse. Tryggheten finns där, vetskapen finns om bra tältplatser, schyssta strömmar och kunskapen om fiskbestånden.

Jag har egentligen alltid varit en ensamfiskare, vilket till stor del beror på min uppväxt, där bara jag var intresserad av sportfisket. Det som verkligen danade mig som intresserad fiskare var bäckmetet efter öringen i bäverparadisket Bäverån i norra Jämtland. Jag trivs fortfarande bra som ensamfiskare och trivs med detta. Man kan prata för sig själv, ge svar på frågor man själv ställer…men framfört allt att få njuta tystnaden.

Sedan många år fiskar jag naturligtvis med någon gammal god vän. Där finns en annan trygghet gällande vistelserna kring skogar och vatten, den att det är viktigt att kampera och fiska med en rutinerad polare, en som kan rutinerna, tål strapatserna och som gillar utmaningarna.

Härmed en tillönskan om en fin fiskesommar, sköna stunder och underbara vyer. Norrbotten är ett fantastiskt fiskerland, som kan erbjuda hav, inland, taigaskog och fjäll på en och samma gång.  Skitfiske på dig/Gunnar.       gunnar@westrin.se     

 

Bild/ Polare Peter drillar storharr på klassiska Sandåslandet.

Fiskepodden

Råneå Fiskepodden.

Sedan några år tillbaka finns den trevliga och informativa fiskepodden FISKEKOMPISEN med profilerna Fredrik Löwgren och Johan Malm, bägge boende i Umeå. Under den senaste veckan har Fredrik och Johan gästat Råneälven, för både lax- och harrfiske. Laxfisket uppe på laxsträckorna och harr nere i Råneå. Tyvärr är vattenståndet det lägsta på länge den här tiden på året, vilket oroar något.

Podden FISKEKOMPISEN är idag Sveriges största fiskepodd och finns på Youtube (Fiskekompisen), Instagram (fiskekompisen.se) hemsidan (fiskekompisen.se). Kontakt och email; fiskekompisen@gmail.com

Har du en bra idé kring sportfiske och natur så tveka inte att kontakta FISKEKOMPISEN:

 

Bilden; Fredrik Löwgren till vänster och Johan Malm.    

Harrflugan

Råneå MÅNADENS FLUGA JUNI 2018.

MW-Stekel – måstefluga för harrfisket.

När min grabb var i 15-årsåldern konstruerade han en fluga som skulle visa sig oumbärlig för flugfiske efter harr. Huvudmomentet ligger på att den ska imitera ngn form av stekel, kanske en nyra. Som grundrecent hade han vår vän Sveneric Loodhs odödliga SL-Stekel men i hela andra färger. Genom åren har det visat sig att just harren är och förblir förtjust i olika typer av steklar. Myror absolut en specialitet.

Då kan man naturligtvis fråga sig hur harren kan vara förtjust i en landinsekt som stackmyran? Det finns även en hel del andra landbaserade insekter (terrestrials) som är attraktiva för fiskar. Efter storm och blåst kommer lugnare dagar och då har en hel del av dessa landinsekter blåst ut på vattnet, myror framför allt. Då kan det bli riktig fart på fiskar som harren.

Många av de myror som har blåst ut från land är inte längre levande och oftast halvsjunkande. De är minst lika attraktiva för harren som de som fortfarande lever.

Det lustiga i kråksången med min sons mönster är att den funkar lika bra på fjället, där kanske inga myror finns. Vi har räknat ut att flugan därför också kan imitera en dag- eller en nattslända eller varför inte en annan insekt, som en humla eller en broms.  Den funkar också alldeles utmärkt som halvt sjunkande, då den kan tas som en död myra eller slända.

 

MW-stekel.

Martin Westrin.

Krok;            Valfri krok; storlekar 10-16.

Bindtråd;      Svart eller grått bindsilke.

Kropp;          Stekelformad kropp med midja i mitten. Bakkroppen dubbas med Fly-Rite #27 Speckled Dun Light Hendrickson. Därefter binds ett brunt kragformat hackel in i midjan. Framkroppen dubbas med Fly-Rite #21 Light Grey eller #26 Adams Grey. Detta är originalfärgerna. Här kan du experimentera hur du vill.   

Huvud.          Kan lackas med klarlack, dock inte nödvändigt.

Tillägg;         Den bästa flugbindarboken heter ”Flugbindning på mitt sätt”, med och av Lennart Bergqvist. Den finns också i min bok ”Westrins fjällflugor”. Se mer om flugbindning på www.settern.se

Heligt vatten.

Råneå Vattnet är gåvan vi fått.

Vi säger ibland att vattnet är Guds gåva till mänskligheten. Jag säger att vatten är ekologins skänk till livet. Vatten är själva drivkraften för allt liv på jorden och det skändar vi å det grövsta. I många länder får barn dricka det vatten som kreaturen dricker av och skiter i. Själv har jag nyss stått vid stranden av Råneälven och njutit av en av de vackraste vårflödena på länge. Där uti strömmarna finns urkraften, förlåtandet och framtiden.

Jag brukar tänka på hur orättvis världen kan vara, vi har vatten nästan till ett överflöd, trots ibland svaga grundvattennivåerer. Det finns länder där det inte har regnat på fem år? Tycker han däruppe borde ha varit lite mer uträknande och balanserad gällande balansen.

För några år sedan kom jag vandrande efter en underskön jokk i Lappland. På håll hörde jag röster och förstod att jag inte var ensam. När jag smög mig fram i buskarna såg jag en fiskare som drack ur en burk och kastade den i jokken, i ett vattendrag med det friskaste av alla vatten. Det är också att skända moder jord.  Tänk då om min gamla tanke om ekologi hade slagit igenom i skolorna, den att vi borde ha en timme ekologi i veckan från ettan till nian, då kanske den burken aldrig hade hamnat i vildmarksvattnet?

Vårflödena har med åren blivit allt mer förödande med allvarliga översvämningar till följd. Då måste vi samtidigt backa några steg och fundera över vad det eventuellt kan bero på. Vi vet men vi döljer och blundar. Problemet ligger hos oss, på mänskligheten. Vi har inte längre förmågan att ta våra strider, eller som jag har uttryckt saken i snart en livstid, den att så länge som ekonomin går före ekologin har naturen ingen chans. Egoismen är tydligen den drivkraft som för oss allt längre ner i en ekologisk misär. Money, money, money.

Därför blir jag extra lycklig varje vår när jag får uppleva hur sötvattnet fullkomligt forsar genom dalgångarna. Livets vatten kommer från fjällen och hamnar i havet. Vattnets eviga kretslopp är livlinan, ett system vi har oförståndet att kränka.         

Gunnar Westrin gunnar@westrin.se       

Bilden; Råneälven går hög men fri och frisk.    

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar